2011 som varit och 2012 som kommer…

Det har hunnit bli den sista dagen på året och det innebär att det är dags för mig att skriva en årsupdate som berättar om hur mitt år har varit och vad planerna är för året som nu står utanför dörren och knackar på. Jag älskar att skriva de här årsinläggen varje år eftersom det ger mig ett sådant perspektiv över åren som kommer och går. Det är oftast inte förrän jag sätter mig ner och skriver som jag ser hur mycket som verkligen har hänt och som jag börjar tänka lite mer på vad jag förväntar mig av det kommande året…

2011 har varit ett ganska bra år, men samtidigt har det även hänt en del tråkiga saker och tyvärr så känner jag att jag inte har kommit så långt som jag hade hoppats på.

• Jag har gått den sista terminen på SOS Missionsbibelskola och i samband med det haft en intensiv missionspraktik i Stockholm tillsammans med en bibelskoleklass från USA.
Vi åkte aldrig till Pakistan eftersom vi inte fick visum, och trots att missionspraktiken i Stockholm var riktigt bra så var det tråkigt att det inte blev någon festival med Mission SOS.
Mormor fick bröstcancer och har genomgått behandlingar större delen av året.
• Jag fick ett sommarjobb på mySafety som jag sedan valde att ha kvar som ett extrajobb.
• Jag har börjat skriva på en bok.
• I augusti började jag på SOS Ledarskola.
• Jag känner att jag har gjort fler misstag än vanligt det här året.
• I början på september flyttade jag från Spånga till Alby och bor nu med Sanna och Ulla från kyrkan.
• Jag bestämde mig för att börja motionera och vara hälsosammare.
• Carola hade inga julkonserter i år, så en av mina favorit jultraditioner kom till sitt slut.
• Av personliga skäl satte jag lösenord på bloggen och därför har den varit lösenordsskyddad under nästan hela året vilket jag tycker känns väldigt tråkigt.
• Jag har inte fotat lika mycket som jag brukar göra.
• Jag går till SOS Church och njuter av att vara med och bygga församling mitt i Stockholm.
• Jag har läst ut Bibeln på ett år igen.
• Det som jag ville jobba på med mig själv det här året har till stor del blivit bortglömt och jag känner att jag hade kunnat utvecklas så mycket mer det här året än vad jag har gjort. Jag hade kunnat komma längre.

En del av de bilder som har tagits under året:



Inför 2012 känner jag att jag vill så mycket mer. Jag tror att jag behöver stanna upp ibland och se var jag är på väg, kanske bara genom att göra en så enkel sak som att läsa igenom vad jag skriver nu om det här nya året. Jag tror att det här året kommer att bli bättre än 2011. Då jag sitter här och skriver om ett år så vill jag kunna skriva nästan enbart positiva saker.

• Under våren kommer jag att gå den sista terminen på SOS Ledarskola.
• I juni åker hela skolan på missionspraktik till Tanzania och jag är med på min första festival med Mission SOS.
• Jag planerar att fortsätta jobba på mySafety under våren och kanske även under sommaren om jag inte hittar något annat jobb som jag verkligen vill ha och som jag faktiskt också får.
• I höst kommer jag antagligen att börja plugga till sjuksköterska om jag fortfarande känner att jag vill det tillräckligt mycket, och annars ska jag satsa på att få ett heltidsjobb. (Att Mission SOS startar en ny missionsbas som jag kan åka ut till i år känns ganska osannolikt just nu.)
• En till sak som jag vill göra i höst är att starta en husförsamling.
• Jag har som mål att om jag inte har skrivit klart boken under nästa år så ska jag åtminstone ha kommit väldigt långt med den och nästan vara klar.
• Jag planerar att ta bort lösenordsskyddet till bloggen så att fler kan läsa och så att jag på så sätt kan nå ut med min kristna tro ännu mer genom bloggen.
• Jag ska försöka ta mig tid att fota mer och kanske till och med utvecklas mer inom fotandet.
• Än en gång planerar jag att läsa ut Bibeln på ett år, fast den här gången på engelska.
• Jag tänker jobba på att utvecklas mer som person utifrån några specifika saker som jag har skrivit upp i mitt dokument där jag har en till årsupdate i lite mer privat form.


En lat Erica som fortfarande sitter uppe och glor på dataskärmen…

Klockan är över två på natten och jag sitter fortfarande uppe och glor på dataskärmen. Jag insåg precis det. Det var så längesen sist. Den senaste tiden har jag, trots att det har varit lov, inte lagt mig så väldigt sent. Jag har inte kommit in i hela den där grejen där man sitter uppe halva natten bara för att man kan och sen råkar man vända dygnet åt helt fel håll och sover lite väl länge på morgonen dagen efter. Jag mår bättre och bättre nu. Faktum är att jag nästan känner mig som mig själv igen, och tragiskt nog verkar det innebära sena nätter. Eller tragiskt är det väl inte, men det är så dumt bara. Jag kommer ihåg förra jullovet då jag var i Göteborg. Då vände vi på dygnet rejält och det var ett tag då jag var lite orolig för att jag ens skulle klara av att gå upp vid fem igen då skolan skulle börja. Så jag tror att den här kvällen får bli ett undantag. Ett jag-råkade-visst-fastna-framför-datorn-undantag.


Och fastnar man här kan man ju lika gärna blogga

Annars så kan jag väl inte säga att det händer så värst mycket. Jag latar mig helt fasansfullt mycket numera. Jag ser filmer, Days och Biggest Loser på femman. Jag sitter som ett barn på julafton med min nya bibel och ett gäng överstrykningspennor i alla möjliga färger. Jag spelar de där spelen som jag berättade om tidigare och som jag tyckte inte var så himla roliga. Det verkar som att ordet roligt får ett annat perspektiv under ett lov där du inte gör annat än att lata dig. Jag följde nästan med till affären idag. Men bara nästan. Som sagt; det händer inte så värst mycket här. Normalt reflekterar jag inte över det eftersom jag sällan är här under en längre period, speciellt inte efter att först ha varit sjuk i drygt en vecka och inte orkat göra något hemma heller. Men nästa vecka åker jag hem igen, så jag ska ta vara på tiden som är kvar här. Det är trots allt ett privilegium för mig att få umgås med min familj. Jag kan inte beskriva nog hur mycket dem betyder för mig. Min mormor, morfar och djuren här i byn är den enda biologiska familjen jag har som jag faktiskt har en nära relation med. Jag vill ta till vara på varje dag med dem, speciellt efter det här året där mormor har haft cancer och speciellt då jag vet att jag inte alltid kommer att finnas så nära som jag gör nu. En dag bor jag någonstans långt borta och om jag inte tar vara på den här tiden nu så vet jag att jag kommer att ångra mig

Det känns kul med ett nytt år snart, förresten. Jag tänkte köra på som vanligt. Inga nyårslöften eftersom allt som jag vill ändra på kan jag börja med på en gång isåfall, alkoholfri cider bara för att det är nyår (annars är det cola som gäller då jag vill festa till det lite) och mys med någon söt person. Vi ska äta god mat, och mormor ska se nån film med mig på kvällen och sen ber vi tillsammans på tolvslaget. Det är min nyårstradition; att avsluta och börja året med att be.


The Moment After.

Ikväll har jag sett The Moment After som är en amerikansk dramathriller från 1999 med bl.a. David A.R. White, Kevin Downes och Brad Heller i rollerna.

Den här filmen handlar om vad som händer direkt efter uppryckandet som Bibeln pratar om ska komma. Ett oändligt stort antal människor har försvunnit över hela världen och två FBI-agenter, Adam och Charles, ska nu undersöka vad som kan vara orsaken bakom detta. Det leder till att de ställs ansikte mot ansikte med evangeliet…

Jag tycker att kristna filmer om den sista tiden är spännande, och den här filmen passar in i den kategorin perfekt. Den ger en glimt av hur det skulle kunna se ut efter uppryckandet och är samtidigt en underhållande film som predikar evangeliet.

Betyg: 7/10


Då det tråkiga tar över…

Ibland känns allt så otroligt tråkigt, oavsett vad det är man gör. Igårkväll var en sån kväll. Åtminstone delvis. Igårkväll var liksom inte en bra kväll skulle man kunna sammanfatta det som. Det enda som egentligen kändes bra var att se en film med mormor, The Notebook, och bara försöka glömma allt annat för en stund. Innan filmen försökte jag sova bort en huvudvärk, vaknade och tog två värktabletter och sen blev det bättre. Efter filmen fick jag för mig att skaffa några gamla spel som jag spelade då jag var liten. Lejonkungen, Aladdin och såna spel. Jag spelade de en stund och tröttnade ganska snabbt och undrade varför de där nostalgiska tankarna ens fick mig att skaffa spelen. Så roliga var dem faktiskt inte



Jag hoppas att idag blir en bättre dag. Jag är så trött på att må dåligt, inte orka lika mycket som vanligt, ha tråkigt och allt sånt. Och nu ska jag verkligen försöka låta bli att klaga, för det gör det ändå bara värre. Så istället tänker jag gå ner till mormor och morfar och äta lunch.


Svaghet och julfirande.

Jag hade planerat att jag skulle åka tillbaka till Stockholm idag och vara hemma i några dagar för att sedan komma tillbaka hit till byn igen. Men det blev inte riktigt så. Jag kände att jag inte var up for it. Jag hade tänkt hänga i kyrkan idag och sen planera in några dejter med lite vänner under de kommande dagarna, men istället känner jag mig fortfarande ganska svag. Jag har ingen feber och egentligen är jag i princip frisk nu, men jag känner mig ändå svag. Jag känner mig tröttare än vanligt och seg i kroppen. Antagligen kan det bero på att jag hade feber under så lång tid och att det tar ett tag för kroppen att återhämta sig från det, och mormor tror att det även kan bero på medicinen jag tar och att det är därför jag är tröttare än vanligt. Men hur som helst så borde väl även det gå över snart så att jag kan börja känna mig som mig själv igen. Det är nästan lite läskigt att knappt komma ihåg hur det känns att vara full av energi och vilja springa omkring och hoppa och studsa bara för att man kan…

Julafton igår var mysig, även om jag måste erkänna att jag nog aldrig riktigt fick några starka julkänslor som bubblade över. Men nu har jag iallafall öppnat sista luckan i julkalendern, sett på Kalle, ätit av mormors goda julbord och haft lite julklappsmys. Jag fick pengar och choklad i år, vilket var vad jag hade önskat mig så det var ingen större överraskning. Fast det som kändes som den bästa julklappen, trots att det egentligen inte alls var en julklapp, är min engelska bibel som jag köpte åt mig själv för några veckor sedan. Och att jag var ganska tidigt ute med att köpa julklappar i år märktes då jag insåg att jag inte ens kom ihåg vad det var i ett av mormor och morfars paket.


Bibeln på engelska, en bibelläsningsplan och färgade pennor.

Jag och mormor tog en liten promenad på vår skogsväg idag. Det var första gången jag ens var utanför dörren på vad som känns som en halv evighet. Det var skönt att få lite frisk luft, gå omkring i vårt gröna vinterland litegrann och kasta stenar på isen i ån


Det var en stjärna som en gång lyste över ett stall i den lilla staden Betlehem…

Idag fick jag en julig fotoidé som har lite med en stjärna som en gång lyste över ett stall i den lilla staden Betlehem att göra. Så mellan alla som man ska säga god jul till och allt det där andra, ni vet, så tog jag fram kameran…



Ett barn är fött i Davids stad, Betlehem, och Han är Messias, Herren.


Left Behind: World at War.

Idag har jag sett Left Behind: World at War.
Det är en amerikansk thriller från 2005 med bl.a. Louis Gossett Jr., Kirk Cameron, Brad Johnson, Jessica Steen, Gordon Currie, Janaya Stephens och Chelsea Noble i rollerna.

Den här filmen utspelar sig 18 månader efter de två första filmerna och Nicolae Carpathia har nu ett ännu starkare grepp om världen. Ett grepp som den amerikanske presidenten hjälpt honom att få. Det finns dock de som är allt annat än nöjd med Carpathias världsherravälde; en grupp människor som sätter sig emot nedrustningen som innebär att varje nation ska lämna ifrån sig sina vapen och de kristna som ser honom som antikrist. Det verkar nu som att allt är på väg att falla samman och världen står på tröskeln till krig…

Jag tycker att det här är en bra film som på ett spännande sätt berättar om hur det kan komma att se ut i den sista tiden. Det är kul att ännu en gång få följa karaktärerna från Left Behind-böckerna i en film, trots att den här filmen verkar skilja sig mer från böckerna än vad de tidigare filmerna har gjort och trots att den inte känns riktigt lika bra som de tidigare filmerna.

Betyg: 6/10


Dagen före julafton…

Imorgon är det julafton, även om det egentligen inte känns som det just nu. Jag vet inte riktigt vad det känns som att det är. Men inte dagen före julafton iallafall. Eller kanske lite. För det står trots allt en påse med julklappar i min garderob som väntar på att få delas ut. Det är bara en lucka kvar i chokladkalendern. Jag är i byn och försöker njuta av ett tre veckor långt lov. Det är julpynt lite överallt och en trappa ner finns en livs levande gran med kulor och glitter på. Så lite känns det väl som jul ändå, om jag tänker efter. Det ironiska är bara att jag hade mer julkänslor förut. Fast de kanske hinner komma tillbaka till imorgon. I värsta fall får jag väl bara le, säga god jul och försöka låta bli att fråga varför vi äter julmat mitt i sommaren. Eller okej, fel ute är jag inte. Jag vet vilken årstid det är iallafall… :p


Jag borde ge mig ut och ta lite nya vinterbilder nån dag snart då jag orkar. Till dess blir det en favorit i repris.

Förra året den här tiden var jag i Göteborg hemma hos Rebecka. Vi var på prinskorvsjakt dagen innan jul och på julafton åt hon den där förskräckliga rödkålen som luktade så konstigt. I år bjöd jag hit henne till byn för att fira jul med mig igen, fast utan rödkålen då förstås, men hon kom inte. Tur att jag har mormor, morfar och djuren iallafall. Annars hade det blivit lite snopet. Nädå, men det jag försöker säga är att jag nog saknar min lilla fis…


Ikväll ska vi nog klä granen här hemma…

Jag börjar redan må lite bättre. Febern försvinner och jag är piggare. Visserligen så hostar jag fortfarande ganska mycket, speciellt då jag precis har gått upp på morgonen. Rutinen är att nästan hosta upp lungorna och sen snyta mig konstant i ungefär fem minuter. Sen kan jag göra resten av morgonrutinerna.


En gammal klä-granen-bild.

Ikväll tror jag att vi ska klä granen här hemma. Mormor och morfar brukar alltid ha en levande gran inomhus, en sån som de har varit ute i skogen och hämtat helt själva. Så den planerar vi att fylla med söta julgranskulor, glitter och en stjärna i toppen. En sån där typiskt mysig jultradition som jag just nu inser att jag inte kan komma ihåg varför vi har från första början. Jag får kolla upp det, så slipper jag vara nyfiken. :p


Top 10 för vecka 50.

Den här veckan har det kommit in fyra nya låtar på listan. Nån av de har säkert varit med tidigare och de är bara nya i den meningen att de inte var på listan förra veckan. Jag har lyssnat en del på de här låtarna tidigare. Det är en trend i listan nu att jag lyssnar en del på låtar i mina Spotify-listor som jag har lyssnat mer eller mindre på innan.

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Michael W. Smith - More Love, More Power

1. Michael W. Smith – More Love, More Power

2. Newsong – I’ll Rise

3. Aaron Shust – When Everything Is Beautiful

4. Joel Auge – On The Blue (+ 3)

5. Aaron Shust – Give Me Words To Speak (+ 1)

6. Joel Auge – Invisible Things

7. Future Of Forestry – The Earth Stood Still (- 4)

8. Aaron Shust – Rest In The Arms (- 3)

9. Aaron Shust – Matchless (- 7)

10. Christine Dente – Lost In Wonder


Nu är jag i min lilla hemby mitt ute i ingenstans.

Nu är jag i byn hos min fina familj (mormor, morfar, nio katter och en hund) och blir omhändertagen och bortskämd. Jag behöver inte vara själv hemma hela dagarna längre, med tanke på att Ulla åkt till Finland och Sanna jobbar och har mycket att göra, och försöka orka med vardagssysslor som att laga mat, diska och allt sånt. Inte för att jag diskade speciellt mycket. Ärligt talat såg det ut som en svinstia i köket då jag åkte igårkväll. Livet är liksom inte lika enkelt då man är sjuk. Men nu är jag äntligen här i min lilla hemby mitt ute i ingenstans. Jag är precis där jag vill vara just nu, och uppenbarligen precis där min katt Petrus vill ha mig. Då jag la mig på sängen tidigare ikväll kom han och la sig på min mage och spann. That's my boy.


En bild tagen i byn från mars i år.

Jag började fundera på att åka hit tidigare (hade tänkt åka imorgon annars) redan i söndags då jag fortfarande mådde så pass dåligt så att det inte var speciellt stor chans att jag skulle orka gå någon av de sista dagarna i skolan. Fast frågan var bara om jag skulle orka resa hit. Efter en del funderande kom jag fram till att jag kanske skulle orka om jag åkte på dagen då jag var som piggast och om jag inte tog riktigt en så stor packning som jag hade tänkt. Den kvällen ringde min mamma till mig för första gången på ungefär elva månader. Det var det sista jag hade väntat mig, och om sanningen ska fram så kände jag inte ens igen hennes röst i början. Vi bråkade ingenting och hon var ovanligt snäll mot mig. Hon erbjöd sig att tillsammans med min pappa, som många av er vet att jag inte har haft någon kontakt med av olika anledningar, åka från Gävle till Stockholm för att hämta mig och släppa av mig i byn. Jag kände frid över det redan från början, vilket förvånade mig. Fast jag var ändå osäker på om jag ville tacka ja eller inte. Nästa dag, igår alltså, fick jag veta att vi fått jullov två dagar tidigare och att sista skoldagen var igår. Då ville jag till byn ännu mer eftersom de sista förhoppningarna om att kanske orka gå sista dagen försvann. Det blev mer och mer lockande att säga ja till mamma och det som tillslut avgjorde saken var att jag bad och kände hur den Helige Ande viskade saker som fick mig att förstå att det här var rätt. Och det är ju alltid bäst att lyda Honom. Så igårkväll kom de med bilen och körde mig hit. Jag tyckte inte ens att det kändes jobbigt. Jag kände att jag var i Guds vilja för mitt liv. Igår var rätt tid att träffa dem igen. Jag ångrar ingenting.

Idag var jag till akuten eftersom jag ville kolla så att det inte var något större fel på mig än bara en envis förkylning. Jag har trots allt haft feber i tio dagar nu. Tyvärr så var det något större fel. Jag har öroninflammation och läkaren skrev ut antibiotika åt mig som jag ska ta i en vecka. Så jag borde må bättre till helgen. Dock så var det tydligen en risk att jag kunde bli illamående av tabletterna, men det har jag inte känt av än iallafall så förhoppningsvis slipper jag det och känner mig som mig själv igen på torsdag eller fredag


Where the spirit of the Lord is, there is freedom…

Nu har jag fått inspiration till ett nytt Veckans Citat igen. Det kommer från en helt underbar lovsång med Jesus Culture; Freedom Reigns.

Veckans Citat:
Where the spirit of the Lord is, there is freedom…

Där Guds Ande är finns det frihet. Jag älskar de här vackra orden. Jag älskar frihet och speciellt den friheten som finns i Gud. Då vi verkligen lever i Hans frihet med hela vårt hjärta finns det ingenting som binder oss längre.


Jesus Culture - Freedom Reigns


Den vita massajen.

Igårkväll såg jag Den vita massajen på DVD.
Det är ett tyskt amerikanskt romantiskt drama från 2005 med bl.a. Nina Hoss, Jacky Ido, Katja Flint och Antonio Prester i rollerna.

Filmen handlar om Carola som är på semester i Kenya med sin pojkvän. Där träffar hon en ung massajkrigare; Lemalian. Hon får känslor för honom och då det är dags att åka hem lämnar hon sin pojkvän vid flygplatsen för att försöka hitta Lemalian och leva med honom istället. Det blir början på en spännande resa med många kulturkrockar

Jag gillar att den här filmen är så annorlunda från andra kärleksfilmer. Det är en unik historia om två människor som älskar varandra mot alla odds, men också om hur det är att leva med kulturskillnader och avundsjuka.

Betyg: 6/10


Fortfarande sjuk. :(

Jag är fortfarande sjuk och har de senaste dagarna varken orkat bry mig om bloggen eller så mycket annat. :(


Det har varit skönast att bara vila och strunta i allt annat.

Jag kom tillbaka till skolan i onsdags eftersom jag verkligen inte ville missa undervisning, speciellt med tanke på att undervisningen vi får på ledarskolan inte spelas in till skillnad från undervisningen på bibelskolan. Så missar man så missar man. Jag verkade inte ha någon feber på morgonen och segade mig iväg till skolan. Jag kände mig mer orkeslös än vanligt och kände hur det tog på krafterna att vara där. Efter böneskolan fick jag veta att vi i ledarskolan skulle ha en sportdag, så jag åkte hem och vilade. Eller det var tanken åtminstone. Av någon anledning ville jag få saker gjort igen, som till exempel att städa. Men sen vilade jag. Blev sjukare den kvällen och låg och skakade i sängen för att jag frös så mycket. Jag har inte varit i skolan mer efter det och numera har jag inga problem alls med att bara vila hela dagarna. Det är nog trots allt det som är det bästa för min kropp just nu.

En till intressant iakttagelse från en sjukling är förresten att man mår bäst på dagen och sämst på kvällen. Vilket på ett sätt är konstigt. Jag tar medicin både på dagen och kvällen då febern börjar stiga, men på dagen får jag lite mer energi och mår lite bättre och på kvällen blir jag sämre i vilket fall och vill inget annat än att bara sova bort det jobbiga. Egentligen skulle jag gärna vilja sova bort hela den här dumma förkylningen. Det är inte okej att må så här i en hel vecka(!). Jag vet inte ens om jag har hört om någon tidigare som har haft feber i en hel vecka…

Jag glömde förresten bort att skriva i tisdags att det var min födelsedag då. Min andliga födelsedag. I tisdags var det exakt åtta år sen jag tog emot Jesus i mitt hjärta. Tyckte att det var värt att nämna här i bloggen.


Top 10 för vecka 49.

Än en gång har det kommit en hel del nya låtar på listan. Det verkar vara en trend just nu att jag lyssnar på ganska olika låtar och att listan därför ändras ganska mycket från vecka till vecka…

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Michael W. Smith - More Love, More Power

1. Michael W. Smith – More Love, More Power

2. Aaron Shust - Matchless

3. Future Of Forestry – The Earth Stood Still (+ 2)

4. Lisa Miskovsky – Lady Stardust

5. Aaron Shust – Rest In The Arms

6. Aaron Shust – Give Me Words To Speak

7. Joel Auge – On The Blue

8. Carola – Find My Way To Bethlehem (- 7)

9. Carola – I denna natt blir världen ny (- 7)

10. Grey Holiday – You Belong To Me (- 4)


En intressant iakttagelse.

Det blev en hemmadag idag med. Jag hade lite feber imorse och helt sjukt ont i halsen. Men jag har en känsla av att jag är på bättringsvägen. Det känns så i kroppen, förutom möjligtvis i halsen. I halsen känns det som att någon har kört ner taggtråd. Det är, som ni säkert förstår, inte en så mysig känsla. Men jag överlever, så jag tänker inte spendera allt för mycket tid med att skriva om hur jobbigt det känns.

Istället tänker jag berätta om en intressant iakttagelse. Då jag är frisk och allt är ungefär så som det brukar vara så är jag oftast ganska trött på morgonen. Det är skönt att snooza en sådan morgon. Då jag väl har kommit upp så blir jag i och för sig pigg rätt fort, but that's beside the point. Då jag är sjuk däremot vaknar jag mycket lättare och har svårt att somna om, trots att det är då man behöver vila/sova som mest. Detta tänkte jag på imorse då jag först vaknade tre på morgonen for no reason och sen var vaken en eller två timmar efter halv sju innan jag tillslut somnade om. Hm…


Jag har svårare att somna om då jag är sjuk.

Idag gick jag upp strax före ett och för resten av dagen har jag, till skillnad från igår, inga problem med att bara göra ingenting. Idag har jag ingen som helst lust med att plugga naturkunskap eller "få saker gjort". Jag vill bara lata mig med Days-avsnitt eller nån film eller så. Allt annat, alla saker som jag antingen vill eller behöver göra, kan jag ta itu med imorgon och på torsdag.


Sjuk, sjuk, sjuk…

Efter en helt underbar helg har vardagen sprungit ikapp mig igen. Jag hade så roligt i helgen. Julfrukosten blev helt perfekt och lördagen var precis lika bra som jag hade tänkt mig att den skulle bli. Det enda jag egentligen har att vara missnöjd med är att jag började känna mig sjuk igår och bytte om till pyjamas för att vila en stund direkt då jag kom hem från kyrkan. Tyvärr så var det värre idag då jag vaknade. Jag hade mer ont i halsen och tillräckligt mycket feber för att inse att jag inte riktigt skulle orka med den här dagen så som den var planerad att bli. Jag kanske hade orkat ta mig till skolan och sitta och lyssna på undervisning med block och penna, eller rättare sagt så hade jag nog tvingat mig själv att orka eftersom jag inte vill missa något av undervisningen, men att vara effektiv i dramaövning och kontorsarbete var mer än vad jag hade klarat av. Så därför har jag varit hemma och vilat idag. Det jag skulle ha gjort idag kan jag istället göra på nästa församlingspraktik, eller i värsta fall en dag efter skolan. Och drama ska vi säkert öva imorgon med, så jag får lära mig snabbt helt enkelt. För jag hoppas att jag mår bättre till imorgon.


Jag älskar den här vila-bilden.

Idag ska jag försöka att bara ta det lugnt, dricka varmt och ta hand om mig själv. Försöka säger jag eftersom en del av mig ändå vill få saker gjort. Som till exempel att komma lite längre i naturkunskapen och skriva i boken. Fast å andra sidan skulle det vara väldigt skönt att bara göra ingenting idag och sen gå och lägga mig typ vid nio eller nåt…


En mysig middag med Gud.

Livet rullar på som vanligt och jag njuter av allt det underbara. Jag är i skolan på förmiddagarna och lär mig helt otroligt mycket, av någon anledning har jag börjat lyssna en del på radio igen i mobilen då jag är ute, filmer med Ulla är fortfarande helt galet mysigt och out reach med skolan inne i stan leder till samtal med en hel del intressanta människor. Det är roligt att leva, helt enkelt.

Idag då jag hade fått med mig två tunga kassar hem från ICA MAXI, tagit en powerwalk med plastpåsar kring fötterna för att undvika blöta strumpor i vårt blöta väder som gärna tränger igenom mina stövlar litegrann, tagit en lång dusch och lagat mat satte jag mig vid köksbordet med våra fina adventsljus som Sanna har pysslat ihop. Jag åt, njöt av de mysiga ljusen, läste i Bibeln och pratade med Gud. Det var bara ljusen, maten, jag, Bibeln och Gud. En perfekt middag. Spontan kvalitetstid med Jesus är bland det bästa som finns. Så är det bara.



Helgen kommer att fortsätta att vara mysig. Imorgon ska jag, Sanna och Ulla ha en julfrukost tillsammans. Det blir risgrynsgröt, glögg, julmust och pepparkakor. Kanske bakar vi lussebullar också, för perfekt nog så "råkar" det finnas ingredienser till det här hemma. Senare på dagen kommer Kevin hit och hänger och på kvällen kommer min fina Helena hit och ska sova över. Och på söndag väntar ett helt fantastiskt möte i SOS Church. Ett sånt där möte som man liksom inte vill missa.


Top 10 för vecka 48.

Den här veckan är det så mycket som nio(!) nya låtar med på listan och majoriteten av låtarna är julmusik. Det märks lite överallt nu att vi närmar oss julen. Det är bara drygt två veckor kvar nu.

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Carola - Find My Way To Bethlehem

1. Carola – Find My Way To Bethlehem

2. Carola – I denna natt blir världen ny

3. Kerrie Roberts – No Matter What

4. Kerrie Roberts – Rescue Me (How The Story Ends) (+ 6)

5. Future Of Forestry – The Earth Stood Still

6. Grey Holiday – You Belong To Me

7. Carola – This Very Night The World Will Change

8. Carola – Dagen är kommen

9. Kerrie Roberts - Outcast

10. Carola – Stilla natt


Glädje, svett och till och med några tårar.

Nu har det hunnit gå fyra dagar sen sist. Det har varit fyra underbara dagar med glädje, svett och till och med några tårar. Fast bara några. Och det var glädjetårar.

I lördags då jag och Diana satt på Waynes inne i stan pratade vi om våra konsertminnen med Carola. Det är något speciellt så här runt jul med att sitta och minnas julkonserter och le åt hur mycket vi har varit med om genom åren. Vi har haft så många små äventyr runt om i Sverige i samband med julkonserterna, och det som betyder mest för mig personligen är att jag blev frälst på en av de här konserterna 2003. Den 13:e december 2003. För snart åtta år sen. Och dagen efter en av konserterna året efter bad Carola för mig ute på gatan i Sundsvall och jag blev helad från depression. Jag kommer ihåg att jag kände det som att Jesus stod där mitt ibland oss. Hans närvaro var så stark. Det mörka på insidan försvann och ersattes med en himmelsk frid.
___Senare åkte vi hem till henne i Södertälje och såg på två filmer, varav jag sov under nästan hela den första. Men är man bra vänner så skäms man inte för att sova igenom nästan en hel film. Fast jag höll mig ändå vaken under film nummer två, för det är ju trots allt roligare så.
___Söndagen började med en julklappsrunda på stan, fortsatte med snabbmat på McDonalds och efter det drog sig Diana vidare mot en julkonsert med One Voice medan jag åkte till Stadshagen och min favoritkällare där SOS Church finns. En gästpredikant från USA, Michael Williams, predikade och människor blev helade. En helt vanlig söndag, men trots det slutar jag aldrig att förundras över allt som Gud gör. Han är fantastisk. Han är stor.

Den nya veckan började med en helt galet rolig dag. Allt var så perfekt. På församlingspraktiken hängde jag inne på kontoret och fick så mycket gjort. Mer än vanligt. Efter skolan åkte jag till Hötorget för att äta lunch med Elena och Linnea, sen blev det shopping igen. Fast den här gången var det inte julklappar som gällde. Den här gången skämde jag bort mig själv litegrann istället. Jag köpte en engelsk bibel eftersom jag ska läsa igenom Bibeln på engelska under nästa år, en bibelläsningsplan, överstrykningspennor till Bibeln och en snygg svart väska från Åhléns.



Det var den dagen som innebar glädjetårar. Inte för att jag hade kul med mina vänner eller för att jag fick lite nya grejer, utan för att jag tänkte på något. Jag tänkte på hur otroligt mycket Gud har gjort i mitt liv. En gång var jag en deprimerad tonåring. I mina egna ögon var jag ingenting värd och jag funderade en hel del på hur det skulle vara om jag tog livet av mig. Idag är jag lycklig. Idag har jag frid i hjärtat för att Jesus kom in i mitt liv och satte mig fri. Och numera kan jag komma på mig själv med att sitta på tunnelbanan på väg hem och känna Life's GOOOOD! För det är det. Det är mer än bra. Det är fantastiskt. Livet med Jesus är fantastiskt.

Svett var det också. Speciellt idag. Vi hade en träningsdag på ledarskolan där vi fick skoltid till att träna. Så efter böneskolan som vi alltid börjar dagen med åkte jag hem till Alby, lämnade väskan och bytte om för att sedan ta en powerwalk i skogen på ungefär 45 minuter. Jag gillar mina powerwalks och har bestämt att jag verkligen ska fortsätta ta dem minst två gånger i veckan och vara lite mer hälsosam…


En underbar lat lördag med en glittrig julkänsla.

Det är en underbar lat lördag idag. En sak som jag verkligen älskar med helger är att det är helt okej att ligga och sova ända till tio, ta en chokladbit ur chokladkalendern och sen ligga kvar i sängen i typ en timme och bara be och läsa Bibeln. Precis det gjorde jag imorse, och sen tog jag en lång dusch och frukosten har jag precis ätit upp trots att klockan snart är ett. I love it! Så här får vilodagar gärna börja om ni frågar mig!

Egentligen skulle jag ha åkt till Diana igår, men det blev lite ändrade planer eftersom hon behövde jobba idag. Så därför ska vi ses i stan ikväll och fika och sen åka till henne. Myskväll, med andra ord. Allt är så mysigt idag. Allt liksom glittrar på ett lite speciellt sätt. Julmusiken, julpyntet och julkänslorna kan få en annars ganska grå dag att glittra på ett helt fantastiskt sätt. Speciellt då det är Carolas julmusik som spelas. Det kan inte bli så mycket bättre än så. Det enda jag egentligen saknar är att det inte blir någon julkonsert med Carola i år. Men som tur är så finns hennes julskivor kvar.


En bild från Carolas julkonsert förra året. ♥

Igår bakade Ulla och Kevin lussebullar till youth (kyrkans ungdomsarbete) och det blev några extra över så vi hade filmmys med lussebullar. Sen lyckades jag vara ganska så produktiv med tanke på att det var fredagkväll. Först somnade jag i och för sig i soffan en stund, men sen pluggade jag naturkunskap och skrev på min bok innan jag såg två Days-avsnitt och åt mjölkchoklad.

Nu tänkte jag fortsätta den här underbara lördagen med att hålla kvar den här glittriga julkänslan och ha det riktigt mysigt innan det blir dags att slänga ner tandborste och så i en väska och åka in till stan.


Julen närmar sig.

Det har varit en någorlunda vanlig vecka för mig här i storstaden. Jag har gjort det där vanliga, ni vet. Jag har jobbat två arbetspass på mySafety, hängt i skolan, städat och fixat hemma och allt sånt. Ibland är det skönt med en vanlig vecka där allt liksom bara flyter på som vanligt. Men det är också skönt med ovanliga veckor, och del såna kommer jag att ha framöver. Ni som läste månadsupdaten vet lite om vad jag menar med det.

Jag älskar det faktum att det är december nu. Jag älskar att julen närmar sig och då jag tänker efter så tror jag att jag längtar efter julen lite mer än vad jag brukar göra just det här året. Jag stornjuter av att hemmet är julfint och uppskattar Sannas jul-fixnings-projekt. Jag älskar chokladkalendern som hon gav mig. Jag ser fram emot julshower och julfester och allt vad det är. Även om jag inte har en så värst stor budget för att köpa julklappar i år så ska det bli kul att köpa och fixa med dem som jag tänker köpa. Jag ser fram emot julmyset då jag får klä granen hemma i byn om några veckor, och påminner nu mig själv med att jag måste komma ihåg att säga till mormor och morfar att jag inte vill missa det så att de väntar till jag kommer dit den 21:a. Jag tycker att det ska bli helt fantastiskt gott att äta mormors julbord och julgröt och allt annat som hon kommer att bjuda på. Jag är tacksam för att jag kommer att få spendera julen med människor (och djur!) som jag älskar. Och sist men inte minst älskar jag julen för vad den står för och vad det innebär för mig; Jesus, som är Gud i människokropp, föddes med syftet att frälsa en mänsklighet som höll på att gå under i synd. Han föddes för att en dag dö på ett kors för mina synder, sjukdomar, misstag, brister och sår på insidan. Senast igår tänkte jag tillbaka på hur mitt liv en gång såg ut. För tio år sen var jag en trasig tonåring som levde i rädsla och som hade minnen som var som en kniv i hjärtat varje dag. Det var jobbigt hemma, jag hade inga riktiga vänner i skolan och jag mådde riktigt dåligt vilket senare ledde till en depression där jag knappt orkade med livet längre. Idag har jag tagit emot frälsningen i Jesus sen snart åtta år tillbaka. Jag är lycklig, på riktigt. Jag har allt som jag behöver och jag vet att jag har en Gud som aldrig lämnar mig. Jesus är den bästa julklappen jag någonsin har fått. Han är Guds julklapp till en blödande mänsklighet.


Min chokladkalender som jag imorse öppnade första luckan i.

Förra helgen var jag i byn och myste. Jag bakade lussebullar med mormor, vissa blev stora och vissa blev små, men alla blev riktigt goda. Det var första advent och ljusstakar fyllde huset. En julstjärna hängde framför balkongdörren och på söndagmorgon åt vi en mysig frukost och tände första ljuset i adventsljusstaken. Det var underbart. Den här helgen hoppas jag på att min vän Diana i Södertälje har hunnit plocka fram allt sitt julpynt så att vi kan ha en riktigt mysig helg med den där känslan att julen kommer närmare och närmare och närmare…

Men innan det kan bli fredag (vilket jag för övrigt tyckte att det kändes som igårkväll!) och då skolan slutar helg har jag en torsdagkväll framför mig. Först tänker jag tvinga ut mig själv på en powerwalk i blåsten som även kan fungera lite som en bönepromenad, sen är det nog dags att fixa iordning något att äta till middag och sen får vi se. Jag tänkte plugga naturkunskap och kanske skriva lite mer på boken, men nu fick jag nyligen veta att Ulla kommer hem snart eftersom hennes lektion blev inställd och hon vill se film med mig. Vi vill ofta se film med varandra men hittar väldigt sällan någon tid som passar båda, så jag funderar starkt på att skjuta på pluggandet. Jag har ändå god tid på mig att hinna göra klart alla uppgifter innan jul. Cause that's still the plan…


December 2011.

Det har nu hunnit bli december. Julen börjar närma sig och 2011 närmar sig sitt slut. Det är värt en månadsupdate, tycker jag…

• Under november fortsatte livet mer eller mindre som vanligt. Jag lämnat in ett självstudiearbete om nåd i skolan, jag har jobbat en del och känner att det går framåt på jobbet, pluggat lite naturkunskap och bara njutit av livet.
• Jag var i byn tre helger varav en blev en långhelg på grund av ett så kallat höstlov. Det var mysigt.
• Under drygt tre veckor hade jag min vän Rebecka som roomie här i mitt rum. Det var kul att få ha henne här även om det påverkade min sömn litegrann då jag var oförklarligt lättväckt ibland.
• Den 19:e hade vi All Nations Café i kyrkan med bollywood-tema och jag hade kvällen till ära klätt mig indiskt. Det var en rolig kväll där jag som kvällens fotograf hade fullt upp för att lyckas fånga allt spännande som hände på bild.
• Det har inte kommit någon snö på marken här i Stockholm under november, men julkänlsorna är det inget fel på iallafall. Det känns fortfarande som höst vädermässigt och jag trivs med det.



• Under december är planerna att innan jullovet börjar gå de sista veckorna i ledarskolans hösttermin och komma så långt i naturkunskapskursen så att jag bara behöver göra slutprovet i januari-februari. Tänkte att det kunde vara skönt eftersom det blir mer att göra i ledarskolan nästa termin.
• Jag har tagit ledigt från jobbet hela den här månaden (men lägger eventuellt till extrapass ändå) just för att kunna fokusera på att bli pretty much klar med naturkunskapen och för att jag kommer att vara bortrest mycket.
• Det blir en helg hos Diana i Södertälje om nån dag, så månaden börjar väldigt roligt.
• I kyrkan blir det julshower och jag planerar att gå på en av dem och hjälper eventuellt till med något i samband med det också.
• Den 19:e har vi en julfest i skolan med maskerad där man ska klä sig som att man hamnade lite fel.
• Två dagar senare, den 21:a, är det sista dagen i skolan den här terminen och sen börjar det långa jullovet.
• Jag åker till byn över julen och tar antagligen med mig Rebecka dit, åker hem i åtminstone några dagar för att sedan komma tillbaka före nyår och stanna resten av lovet och umgås mycket med alla mina sötnosar där borta. Eventuellt ska jag dit en helg innan lovet med, fast det är inget som är bestämt helt säkert än.



RSS 2.0