Helgen som har varit, den här veckan, alla möjliga tankar och en ovanligt trött dag.

Återigen har det gått en hel massa dagar utan att jag har skrivit något. Stödord har samlats ihop i ett dokument med en del bloggtankar som inte har dykt upp på bloggen än, och så kommer den här dagen, en ganska vanlig onsdag i mars, då jag känner att jag längtar efter att få skriva igen. Nu får allt annat vänta. Idag vill jag skriva.

Helgen som har varit spenderade jag i byn hos katterna, hunden och morföräldrarna. Det blev ännu en mysig tid på en av de bästa platserna jag vet. Som vanligt då jag är där åt jag massa gott, pussade på katterna och njöt av lugnet och att få vara back home för en liten stund. En av höjdpunkterna var att äta Ben & Jerry's och se National Treasure med mormor. Typiskt kvällsmys.

Den här veckan, tisdag till fredag, har vi Johannes i skolan. Vi lär oss om Andens gåvor (eller manifestationer som är ett bättre ord att använda) och njuter av att få sitta och lyssna på alla historier som Johannes berättar. Det känns rent allmänt som en bra vecka. Det är ganska mycket som händer, men jag klagar inte. Vi har drama varje måndag nu och tränar inför Pakistan, igår var jag på jobbintervju för ett sommarjobb som telefonförsäljare, imorgon ska jag på husförsamling och sen fixar jag med en del vardagliga saker med.
___Dag för dag går livet framåt och jag hinner tänka alla möjliga tankar om olika saker. Jag hinner tänka att det skulle vara kul att under ledarskolan få leda böneskolan. Jag tänker att jag saknar Rebecka. Jag tänker att det var på tiden att jag började räkna ner dagarna till Pakistan här på bloggen. Jag tänker att mina morgondejter med Gud går så fort och kan för allt i världen inte förstå hur en timme kan kännas som en kvart. Jag tänker att det är kul att något som jag har skrivit har blivit publicerat på Mission SOS hemsida. Jag tänker att det känns som att allt gick bra på jobbintervjun igår.


Trött och nyvaken på jullovet.

Just idag känner jag mig ovanligt trött. Det började redan igår och jag hade till och med lyckats få träningsvärk fast jag inte ens har tränat. Jag somnade i sängen med datorn i knät, sov i ungefär 45 minuter och vaknade före tio då jag gick och la mig. Inatt vaknade jag i några sekunder två gånger. Jag hann i princip vakna, tända lampan, kolla klockan, släcka lampan och somna om igen. Jag drömde att jag undervisade i en församling och tyckte att det var bland det roligaste jag någonsin hade gjort. Då klockan ringde vid fem kändes det som om jag inte hade sovit alls. Normalt blir jag ganska pigg då jag har varit uppe i några minuter, men idag blev en sån morgon då jag på tunnelbanan på väg till skolan dagdrömde om att sova hela vägen till Kungsträdgården istället för att gå av vid Stadshagen. Jag kände mig som en häst på sömntabletter. Irriterad har jag varit också, men det verkar ha gått över. Nu behöver jag nog bara få sova ut inatt. Jag funderar helt seriöst på att lägga mig vid nio, eller eventuellt tidigare…

(Dagens Bibelord är Ps 8:2.)

Top 10 för vecka 12.

Den här veckan är en lite speciell vecka för topplistan. Spotify har av någon anledning inte uppdaterat listorna på några veckor nu, och eftersom min lista är tagen därifrån så har det lett till att listan har uteblivit i flera veckor nu. Därför ser det av naturliga skäl också väldigt annorlunda ut sen sist. Alla låtar på listan är nya, och trenden har gått lite från att lyssna mest på Casting Crowns och Brandon Heath till att lyssna på lite blandad lovsång och en och annan random låt, som t.ex. Dil Dil Pakistan som är på en sjunde plats den här veckan…

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Robbie Seay Band - Song Of Hope (Heaven Come Down)

1. Robbie Seay Band – Song Of Hope (Heaven Come Down)

2. Gateway Worship – The More I Seek You

3. Aaron Shust – Rescue The Perishing

4. one sonic society – Forever Reign

5. Mac Powell – Mighty To Save

6. Charlie Hall – Marvelous Light

7. Vital Signs – Dil Dil Pakistan

8. Aaron Shust – My Savior My God

9. Geoff Moore – Holy Is The Lord

10. Aaron Shust – Jesus I Come


Det är torsdagkväll, och jag sitter i sängen och tänker på allt möjligt…

Klockan har passerat åtta. Det är torsdagkväll och jag sitter ihopkrupen i sängen med datorn i knät. Bredvid mig ligger lite choklad, på skrivbordet står ett halvfullt glas vatten och på bordet på andra sidan rummet ligger grejer utspridda lite hur som helst och väntar på att packas ner i väskor till morgondagens resa hem till byn. Jag bytte om till sovkläderna efter att ha duschat så att det blev vattenånga i halva badrummet. Jag har det riktigt mysigt just nu, samtidigt som tankarna snurrar omkring som söta små humlor i huvudet. Jag tänker på allt möjligt. Jag tänker på att man alltid kan se vem som duschade sist av mig och Elisa genom att kolla hur mycket värme på vattnet vi har haft. Jag tänker på mamma och ler lite åt gamla minnen. Jag tänker på hur sommaren kommer att se ut och hur jag av hela mitt hjärta vill gå ledarskolan i höst. Jag tänker på att det här blir den första sommaren i hela mitt liv där jag inte kommer att bo i byn nästan hela sommaren, fast självklart ska jag dit och springa barfota i gräset med katterna så ofta det går med tanke på det eventuella sommarjobbet som jag vill få. Jag tänker på hur jag hatade mina gamla glasögon som jag hade innan jag skaffade linser. Jag såg ut lite som Harry Potter, fast värre. Jag tänker på hur lugn den här veckan har varit och på hur nästa vecka nog blir den totala motsatsen. Bl.a. så ska jag på en gruppträff angående ett sommarjobb som jag har sökt som TM-säljare på MySafety. Fast att få jobba med att hjälpa människor som t.ex. omsorgsassistent är det jag helst vill. Men det viktigaste är att jag får pengar så att jag kan spara mer till mission. Jag tänker på att mitt hjärta finns hos de onådda folken och hur jag inte ens har känt minsta lilla oro över att åka till Pakistan. Jag tror inte att något kommer att hända eftersom vi kommer att ha hög säkerhet, men poängen är att oavsett om det skulle göra det så är det värt det om bara en enda människa blir frälst. So what om något händer med mig. Jesu blod har redan renat mig från synd. Jag är redo för himlen, och på väg dit vill jag ge allt för att helvetet ska bli så folktomt som möjligt. Jag tänker på att jag njuter av livet. Jag tänker på saker som känns lite jobbiga och på saker som känns hysteriskt roliga. Jag tänker på att jag måste försöka släppa in människor i mitt liv lite mer och jag tänker på att min rektor skulle kunna slå igenom som komiker. Jag tänker på hur det kommer att vara att börja hjälpa till mer på kontoret i Mission SOS som jag började med idag och på hur jag vill hinna göra det i sommar också. Jag tänker på hur stora drömmar jag har och på hur det är möjligt att Gud kan ha större planer för mig än vad jag har drömmar. Jag vill vara en ledare och en onådda folk-missionär vid världens ände. Jag tänker på att våren är här och på hur jag antagligen inte skulle kunna leva utan musik. Jag tänker på hur grym undervisningen om den helige Anden är och på hur Han är min bästa vän. Vi åt förresten lunch tillsammans idag och Han var med mig då jag läste i Bibeln. Jag tänker på att Mission SOS är mitt hem och att det är med dem jag vill hänga för resten av mitt liv. Jag tänker på att oavsett hur många tankar jag har så kommer jag nog aldrig att få ner dem alla i ett inlägg fullt av meningar hit och dit, så istället avslutar jag med en bild som visar vad jag älskar och ett random bibelord



(Dagens Bibelord är Job 34:12.)

En grym låt från Pakistan!

I måndags hade vi vår andra teamsamling inför missionspraktiken till Pakistan och förutom information, bön, teambuilding där vi fick träna på reglerna, häng med dramateamet och lite annat kul så fick vi höra den här grymma låten från Pakistan. Det är en sån där låt som lätt fastnar och jag lyssnar redan massor på den.


Vital Signs - Dil Dil Pakistan

Jag känner hur min kärlek till Pakistan bara växer mer och mer hela tiden. Vi har planerat den här resan så länge nu och snart åker vi. Den 7:e maj sitter vi på ett plan från Arlanda och är på väg mot Pakistan för att nå de onådda med evangeliet. I have Pakistan in my heart.


Våren är verkligen här på riktigt nu.

Det var nästan en vecka sen sist jag skrev. Det känns som om det har hänt helt galet mycket under den tiden. En av mina vänner har det väldigt jobbigt just nu, så ganska mycket energi har gått åt till att försöka hjälpa henne så mycket som jag bara kan. Annars så har jag varit i skolan under veckodagarna, haft ett gigantiskt Days-maraton, åkt till byn över helgen och bara latat mig, fått för mig att jag ska lyssna på lovsånger tills jag somnar, insett hur bra Rom 4:21 verkligen är och känt hur missionspraktiken till mitt älskade Pakistan närmar sig

Den här nya veckan som har börjat känns solig och fantastisk. Jag insåg idag då jag gick ut med soporna att våren verkligen är här på riktigt nu. Det tar mindre än en minut att gå ut med soporna, men tidigare har jag ändå satt på mig jackan. Idag gick jag ut i bara linne. Det här är vårkänslor på hög nivå.


Snart får jag se de här blommorna hemma i byn igen.

Jag är förresten lika musikberoende nu som jag var tidigare, även om det inte har kommit upp en musiklista på ganska länge nu. Jag skyller det på Spotify som inte har uppdaterat topplistorna på över en vecka. Men för er som saknar musiken så kan jag berätta att sen imorse så är mitt senaste beroende Song Of Hope med Robbie Seay Band, och senare idag kommer det upp en musikvideo med en väldigt speciell låt

(Dagens Bibelord är Joh 1:29.)

Vägen via Brommaplan, en bok om helande och en liten Days-myskväll.

Efter ännu en skoldag tog jag vägen hem via Brommaplan och tänkte på allt från hur vackert Stockholm är till hur mycket jag har tröttnat på den andra vägen. Oftast brukar jag ta den vägen till skolan eftersom den är lite snabbare och sen tar jag vägen via Brommaplan då jag ska åka hem. Då jag tar den vägen och åker mellan Fridhemsplan och Brommaplan ser man verkligen hur otroligt vackert Stockholm är, och sen åker man längre sträckor än vad man gör vid den andra vägen och det är perfekt om man vill sitta och läsa.
___De senaste dagarna har jag läst i en ny bok som jag har börjat i. Den heter Jag är Herren din läkare och undervisar om helande. Jag har bara läst drygt ett kapitel hittills och känner redan hur min tro för helande har ökat litegrann. Det är en helt fantastisk bok.



Sen jag kom hem har jag sökt sommarjobb och skickat bibelundervisning till Rebecka. Det känns som att jag har fått en del gjort idag, så ikväll förtjänar jag att få göra något kul. Först var tanken att jag skulle på husförsamling hemma hos Sanna och Kristina, men jag fick veta att det inte blir något ikväll så planerna har nu ändrats till en liten Days-myskväll istället.

(Dagens Bibelord är Matt 24:44.)

En underbar dag i solen.

Idag började som en ganska halvtråkig och seg dag, men slutade med världens mysigaste McDonalds-picknick med Gisela på Fridhemsplan. Vi hade bestämt att vi skulle äta lunch tillsammans efter skolan idag och tog en promenad till Fridhemsplan efter skolan. Solen sken, livet kändes helt fantastiskt och Gisela fick idén att vi skulle ta med oss maten och sitta ute och äta i solen. Så då vi hade köpt allt gott som vi kunde komma på så hamnade vi i en park efter att ha gjort ett litet uppehåll på Specsavers så att jag kunde hämta ut mina linser. Där satt vi tills vi insåg att det var mer sol på andra sidan gatan, så vi gick dit och satte oss på trappan till ett hyreshus och bara njöt. Vi har haft en så underbar dag i solen tillsammans. Vi har pratat, kollat på mina anteckningar från den första dagen med Kvinnor i tjänst för Gud som Gisela missade och bett tillsammans.


En bild från förra våren.

Jag är fortfarande lite halvt mätt från all maten tidigare idag, men börjar ändå planera om jag ska äta pannkakor med choklad senare ikväll. Borde nog äta något mer innan jag lägger mig iallafall. Typ. Men först och främst tänkte jag prata med min underbara Gud, och sen tror jag att jag ska se lite Days och bara lata mig resten av kvällen.

(Dagens Bibelord är Jes 59:1.)

Ikväll har jag fotat känslor.

Mycket har hunnit hända sen sist jag skrev, trots att det bara var några timmar sen. Gisela ringde och det innebar en del telefonbön där hon profeterade över mig. Jag tror att det var bra att jag fick höra det som jag fick höra, men samtidigt var det lite av en chock på ett sätt och jag kände mig förvirrad. Men om något någon gång skulle vara ett problem så är Jesus alltid större. Mer än så tänker jag inte säga. Förutom att jag har spenderat kvällen med att först fota känslor och sen prata och be med Elisa. Ibland vet man inte vilket håll man ska se åt, ibland vet man inte om man ska våga se någon i ögonen eller inte och ibland vet man inte om man ska vara glad eller ledsen eller både och at the same time







En hemmadag, en ny vecka och Giselas högklackade skor…

Helgen, som nu är över, blev hur mysig som helst. Det blev mycket onyttigt hemma hos Williams och rätt låt vann inte i finalen. Det visade sig att jag redan hade hört de bästa låtarna; jag tyckte med andra ord bäst om Leaving Home och Spring för livet. Det är de enda låtarna som jag fortsätter lyssna på efter Melodifestivalen, de och Alive med Linda Pritchard som tyvärr inte ens kom till finalen.
___Igår avslutade jag helgen med att ha en hemmadag där fokuset låg på att få vara ensam med Gud, ta det lugnt och bara göra det jag kände för. Det blev mycket bibel, bön och lovsång, mycket choklad, lite Neopets, lite Days och tyvärr avslutades kvällen med att jag inte mådde så bra. Därför låg jag i sängen med datorn och lyssnade på lovsånger en stund. Jag pratade också i telefonen med en underbar person som jag har lärt känna sen jag började på bibelskolan, Gisela, och vi bad för varandra så som vi ofta gör över telefonen numera. It's our thing.


Gisela och Ekish - två av sötnosarna från SOS Missionsbibelskola 2010/2011.

Den nya veckan började med att jag fortsatte att inte må så bra som vanligt. Sen att jag la mig sent igårkväll eftersom jag hellre ville vara med Gud, prata i telefonen och se Days än att sova och vaknade flera gånger under natten hjälpte ju inte så mycket. Fast allt det där gör inte så mycket längre. Jag kände under böneskolan på morgonen hur allt vände, och innan dess hade jag Ps 73:23 som tröstade mig. Magen är på min sida nu verkar det som, men lite hosta fortsätter retas med mig, och varför det egentligen ibland innebär något som kan liknas vid ångest då jag och magen inte är överens vet jag inte riktigt
___Ikväll träffas dramagruppen, men jag har lite halvt bestämt mig för att skippa det. Jag kände mig så väldigt seg och lite fryssen efter skolan idag. Då jag kom hem tog jag en varm dusch och sen bytte jag om till sovkläder, en varm tröja och virade in mig i en blå filt. Nu ligger jag i sängen med datorn igen och det är hur mysigt som helst. Jag njuter. Jag har för övrigt upptäckt att det är i sängen som täckningen till det mobila bredbandet är som allra bäst, och det är samma med täckningen till mobilen. Intressanta fakta om man frågar mig. ;p

Och på tal om något helt annat så var det lite synd att det inte var någon som fick för sig att fota mig idag på fikarasten då jag gick omkring i Giselas högklackade skor. De är sjukt snygga och passade bra till de byxorna som jag hade idag. Fast jag måste erkänna att det kändes konstigt att vara lång, jag är bara 1,63 utan klackar och nu lyckades jag bli längre än Gisela. Haha.

(Dagens Bibelord är 1 Pet 3:15.)

En konstig morgon, veckans vilodag och myskväll.

Idag är det lördag. För många är det en självklarhet, men jag lyckades ha en riktigt konstig morgon igår och som toppen på isberget kändes det som att det var lördag. Fastan slutade igår, och att äta en banan till frukosten och att se mackorna till fikarasten ligga där i väskan då jag skulle gå kändes konstigare än normalt. Då jag öppnade ytterdörren för att gå till bussen snöade det och sen fick jag den där tanken om att det var lördag. Som om morgonen inte var konstig nog ändå. Det har nog aldrig känts så konstigt att komma till skolan förut. Fast som tur var lyckades jag skaka av mig alla udda känslor en bit in på dagen, annars hade jag antagligen trott att det var söndag idag…
___Fast hur som helst så blev det en väldigt bra dag. Vi började med ett nytt ämne i skolan; Kvinnor i tjänst för Gud. Bl.a. så lärde vi oss vad Guds ursprungsplan för kvinnan egentligen var och hur syndafallet förstörde det. Efter skolan åkte jag hem och gick ganska snabbt och la mig. Planen var att sova i ungefär tre timmar för att vara pigg under bönenatten som för övrigt var minst lika grym som vanligt.

Idag har jag veckans vilodag och har hittills sysselsatt mig med att umgås med Gud och lata mig vid datorn. Jag har kollat lite på Days, spelat på Neopets, nördat musik, ätit choklad och låtit tankarna glida iväg till nostalgiska minnen om lite allt möjligt. Jag har skummat igenom blogginlägg från för tre år sen och tänkt lite på hur livet var back then. Jag har tänkt på mamma igen och lyssnat mycket på låten som får mig att minnas. Jag har tänkt på hur svårt det var med latin och hur rolig min lärare i italienska var

image58
En gammal bild på mig.

Nu ska jag hinna äta lite mat, fixa lite och se klart Days-avsnittet som jag började se förut. Sen ska jag ta kameraväskan och åka till Williams. Jag ska fota årets första vårbilder, be för Pakistan mellan 17:00 - 18:00 och senare ikväll ska vi ha myskväll och kolla på finalen i Melodifestivalen. Jag har ingen aning om vem jag hejar på i år eftersom jag hittills bara har hört hälften av låtarna. Men av de jag har hört så gillar jag Leaving Home och Spring för livet.

(Dagens Bibelord är Luk 18:13.)

Top 10 för vecka 9.

Den här veckan kommer listan upp väldigt sent. Detta beror på att Spotify var sega med att uppdatera listorna den här veckan… :p
___De senaste veckorna har låten som ligger etta varit ny på listan, och den trenden fortsätter även den här veckan. Sammanlagt är det fyra nya låtar på listan. Tre av dem är helt nya och Who Am I är tillbaka efter en veckas uppehåll.

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Casting Crowns - Life Of Praise

1. Casting Crowns – Life Of Praise

2. Brandon Heath – Sunrise

3. Casting Crowns – Here I Go Again (- 2)

4. Brandon Heath – I’m Not Who I Was

5. Brandon Heath – Trust You (+ 5)

6. Brandon Heath – Give Me Your Eyes (- 4)

7. TobyMac – Burn For You (Shortwave Radio Mix) (+ 2)

8. Casting Crowns – Who Am I

9. Casting Crowns – American Dream (- 4)

10. R.E.M. – Everybody Hurts


En effektiv dag och kul med helg snart.

Nu har nästan hela veckan gått och snart är helgen här. Det har varit underbara dagar i skolan med lite mer fokus på vår resa till Pakistan än vanligt. Vi har fastat från i tisdags till idag och några av oss har stannat kvar efter skolan och bett inne i lilla barnkyrkan. Det har varit helt underbart. Första dagen var värst och då var man som segast, men sen flöt det på bra. Man kan fasta på olika sätt, och vi fastade genom att bara dricka/äta flytande mat som t.ex. soppa. Fasta förstärker bön, och jag vill verkligen uppmuntra er att börja fasta ibland om ni inte redan gör det. Och vet ni, soppa är ju faktiskt himla gott.



Idag är nog den dag då jag har fått mest gjort den här veckan. Jag har bytt till en ny header som Christelle, en jättegullig bloggläsare, har gjort till mig och ändrat om lite mer i bloggen. Bl.a. så är menyn på den vänstra sidan nu, men om jag ska ha kvar det så har jag dock inte bestämt mig för riktigt än. Handlat har jag också gjort idag, och skickat in lite frågor till ett ämne som vi har i skolan och skrivit en artikel om en out reach-upplevelse som en tjej i out reach-teamet ville att jag skulle skriva. Sen har jag hunnit med allt det vanliga med. Det känns som en effektiv dag. Sen om det beror på att jag har varit mer effektiv än vanligt eller på att de tidigare dagarna i veckan har varit mer eller mindre sega kan man ju diskutera. Det var inget drama i måndags, eller åtminstone så trodde jag inte att det var det, och igår orkade jag inte gå på husförsamlingen eftersom den skulle börja så sent och ikväll har vi inte haft out reach eftersom den här veckans uppgift är något som vi gör själva under veckan.

Det känns kul med helg nu. Det är mycket roligt som händer i helgen. Imorgon är det bönenatt i kyrkan. På lördag ska jag hem till Williams och be för Pakistan och sen tänkte vi ha myskväll och kolla på finalen i Melodifestivalen då jag ändå är där. Vi ber dygnet runt för Pakistan från lördagmorgon till söndagmorgon. Minst två ber samtidigt och jag och Williams ber mellan 17:00 och 18:00, så vi tänkte att eftersom vi bara bor några busshållplatser ifrån varandra så kan vi be tillsammans. Och sen på söndag är det festkänsla i kyrkan då hela SOS-familjen träffas. Det kommer att bli grymt.

(Dagens Bibelord är 2 Sam 22:47.)

Jag har börjat sakna min mamma.

I det här inlägget berättade jag för några veckor sen om att jag har börjat sakna min mamma. Vad jag inte berättade då var att det är en låt som utlöste den här känslan av saknad. Musik har ett väldigt speciellt sätt att beröra på. Ett speciellt sätt att förmedla känslor på. Jag saknar inte hur hon numera alltid vill ta upp det förflutna och saker som hon vet att jag helst inte vill prata om; saker där vi inte har samma uppfattning och åsikt. Men jag saknar de stunder där vi var så nära som en mamma och en dotter ska vara. Jag kommer ihåg då vi pratade om framtiden. Jag kommer ihåg då hon tänkte att min framtida man kanske skulle heta Dennis och då hon ville dansa med mig för att träna upp mig inför bröllopsdansen som jag en gång skulle få dansa. Det gick inte så bra, men det gör ingenting. Vissa människor kanske helt enkelt råkar vara födda med två vänsterfötter.


Brandon Heath - I'm Not Who I Was

I wish you could see me now
I wish I could show you how
I'm not who I was
I used to be mad at you
A little on the hurt side, too
But I'm not who I was
I was thinking maybe I
I should let you know
That I am not the same
But I never did forget your name


Det är snart två månader sen jag pratade med min mamma nu, och över ett år sen vi träffades. Jag har inte orkat med den pinsamma tystnaden. Jag har inte orkat med att hon inte kan släppa saker där vi inte tycker lika och bara älska mig som jag är. Jag har inte orkat med den deppiga känslan som ofta uppstår då vi har pratat. Sist vi pratade var det jag som ringde för att berätta något jobbigt som hade hänt. Hon ville inte förstå. Hon ville bara försvara hårda ord som någon annan hade skrivit till mig. Hon ville bara att jag skulle tycka och tänka som henne. Jag sa att om hon någon gång vill prata om något annat så får hon gärna ringa. Jag sa att jag älskade henne. Men hon har inte ringt efter det.

Det är inte med en ledsen känsla som jag skriver det här. Jag har lärt mig att släppa taget. Jag har lärt mig att gå vidare. Jag har så mycket att vara tacksam för och jag älskar mitt liv. Men jag hoppas att vi en dag kan skratta tillsammans igen. Jag hoppas att vi kan acceptera att vi tycker olika om vissa saker and leave it at that. Jag hoppas att vi kan komma nära varandra igen. Jag hoppas att vi kan kramas igen. Och jag vågar tro att det en dag kan bli så


Jag är på väg mot min dröm, och igår var en helt fantastisk dag…

Nu är jag tillbaka hemma i mitt rum i Spånga igen. Det känns bra att vara tillbaka. Jag älskar mitt underbara Stockholm, min skola är den bästa man kan tänka sig och jag njuter av att kunna vara på väg mot att leva min dröm. Jag känner hur det närmar sig hela tiden. Det mest underbara året i mitt liv hittills, bibelskoleåret, har bara några månader kvar och i höst hoppas jag med hela mitt hjärta att jag går ledarskolan. Sen vill jag jobba på en missionsbas någonstans i världen, och nån gång drömmer jag om att få vara med och starta en ny bas och sen stanna där tills det är dags att lämna över arbetet till lokala ledare. Jag har så mycket att se fram emot.


En bild på mig från en morgon i höstas då jag nyligen hade börjat på bibelskolan.

Igår var förresten en helt fantastisk dag. Jag var visserligen totalt nerdeppad då jag vaknade, men det och det senaste dygnets humörsvängningar skyller jag på pms eller nåt. Jag blev ganska snabbt mitt vanliga glada jag igen och hur resan hem var vet ni redan lite om. Ni vet det viktigaste. Ni vet hur jag umgicks med min knäppa fantasi som resulterade i alla möjliga udda tankar. Jag hade jätteroligt och log för mig själv flera gånger. Då jag kom hem hann jag prata med min roomie Elisa en stund, äta en banan och sen var det bokstavligt talat dags för att jogga iväg mot busshållplatsen. Min församling hade supersunday på Nalen och det var helt otroligt grymt. Det var feststämning, dans, musik, drama, en grym predikan av Johannes Amritzer, underbar lovsång, helanden och 15 personer som tog emot Jesus som sin frälsare. Sen blev det en sen middag med Williams och Seyoum på McDonken, shoppande på Ica som resulterade i två ganska tunga matkassar och då jag kom hem efter halv tio fick jag för mig att jag bara var tvungen att packa upp alla grejer eftersom det såg så stökigt ut. Jag hade grejer utspridda på bordet, på golvet och i en enda röra i väskan som låg öppen bredvid sängen. Jag trivs inte då det är stökigt, åtminstone inte om jag vet att jag är den som måste städa undan det sen. Somnade gjorde jag inte förrän nån gång efter halv tolv. Lovkänslan satt kvar i ryggmärgen litegrann samtidigt som jag och en av mina sötisar bad tillsammans över telefonen

(Dagens Bibelord är 1 Joh 1:5.)

Imorgon börjar skolan igen och därför sitt...

foto_0079 (MMS)

Imorgon börjar skolan igen och därför sitter jag på tåget på väg hem nu. Olika platser svischar förbi utanför fönstret, lovsången regerar på spellistan, det är vår i luften och jag tänker på alla möjliga udda saker. Jag tänker på att resväskan är lika tung som om jag skulle ha haft halva mitt liv där, och vid närmare eftertanke så kanske jag har det. Jag tänker på att år 2011 låter som en framtidsvision taget direkt ur en science fiction-film. Jag undrar bara när jag får se de flygande bilarna. Ska fortsätta umgås med min galna fantasi resten av vägen. Det här blir säkert en spännande resa...


Vinter hemma i byn.

Jag har inte lagt upp ett fotoinlägg på hur länge som helst nu. Men bättre sent än aldrig.

De här bilderna är från den där promenaden som jag berättade om i det förra inlägget. Den där promenaden som kanske egentligen borde ha blivit av för flera dagar sen. Men bättre sent än aldrig.








En promenad med mormor, hunden och kameran.

Imorse då jag hade haft min morgontid med Gud, ätit risgrynsgröt till frukost och hunnit säga godmorgon till gänget gick jag ut på en promenad tillsammans med mormor, hunden och kameran. Jag kände att det var dags för det nu. Jag kände att jag inte kan komma hit till byn och stanna i drygt en vecka utan att ta mig tid för att fota. Nu fick det vara slut på allt vad lathet heter. Är det något som jag ångrar med det här lovet är det bristen på energi, disciplin och att ta vara på tillfällen. Så idag ändrade jag på det. Idag tänker jag ha en helt fantastisk dag.


Redo för att låta kameran följa med på en promenad

Ikväll blir det mys med älsklingarna igen. Förra lördagen blev så lyckad så vi tänkte att vi kör en repris av den. Det blir Melodifestivalen, chips, dip, läsk och fina leenden.
___Nästa lördag är det dags för final. Då kommer jag inte att vara här, men nu då jag har börjat kolla lite så vet jag inte om jag vill missa finalen, så jag funderar starkt på om jag ska åka hem till nån och kolla. Vi får se vad jag känner för helt enkelt.

(Dagens Bibelord är Jes 40:8.)

Lovet fortsätter och jag njuter av att få vara i byn…

Lovet fortsätter och en del av mig vet inte om jag ska skratta eller gråta. De senaste dagarna har jag kommit ur all form av diciplin så totalt så att det nästan är lite skrämmande. Men bara nästan. Jag har varit så väldigt trött och jag tror att jag har somnat på soffan fler gånger de senaste dagarna än vad jag har gjort de senaste månaderna. Oftast har jag sen vaknat vid fem på morgonen och då gått och lagt mig i sängen och sovit några timmar till. Diciplinen har dött då det gäller mycket, om sanningen ska fram. Fast nu är det dags att den uppstår igen, för så här kan man ju inte hålla på. Fast det kanske den redan har gjort, för jag har hunnit med ovanligt mycket idag ;p

Jag njuter av att få vara här i byn så här många dagar i sträck. Jag älskar mitt fina Barknåre. Det är katter lite här och där , kylskåpet är fullt med choklad, jag har en skog utanför mitt sovrumsfönster, det finns tid att göra allt som jag inte riktigt hinner med annars och mitt i allt detta börjar Daily Dare på Neopets. Det är nästan lite av en höjdpunkt i mars varje år.
___Fast jag måste erkänna att det är en del av mig som inte kan låta bli att sakna Stockholm litegrann. Jag saknar att sitta på tunnelbanan på väg till skolan på morgonen och att vara i mina drömmars stad där den grymmaste församlingen jag vet finns. Fast på söndag är jag tillbaka igen. På söndag är det väl istället byn som jag saknar litegrann. Det är lätt att det blir så då man har två platser som man ser som sitt hem



Nu ska jag gå en trappa ner och äta lunch med mina sötnosar. Sen ska jag spendera dagen med att bara göra precis vad jag känner för. Jag gissar på att det innebär bl.a. film, kattmys och lovsånger.

(Dagens Bibelord är Rom 12:9.)

Mars 2011.

Det har hunnit bli mars. Det har hunnit bli den där månaden då våren sakta men säkert brukar smyga sig fram ur de kalla snödrivorna. Det har hunnit bli dags för en ny månadsupdate

Februari blev en månad där jag var på en grymt bra bönenatt i min grymma kyrka. Vi bad, lovsjöng Gud och hade det helt otroligt underbart tillsammans.
• Jag hann också med All Nations Café i kyrkan, den här gången med ett skandinaviskt tema. Vi åt bl.a. köttbullar och dansade kycklingdansen. Det var en kul kväll.
• Sen får vi ju inte glömma allt det där vanliga. Intressanta lektioner i skolan, kvällar med husförsamlingen, dramaövningar, out reach med klassen och härliga söndagar med feststämning i kyrkan.
• Mitt under allt kul hemma i Stockholm hann jag också med en helg i byn där jag för första gången på fem veckor fick krama mina älsklingar.
• Jag har börjat söka sommarjobb och fick nästan ett extrajobb men det sket sig eftersom jag känner att jag inte skulle orka jobba så mycket som det krävdes med tanke på allt annat som händer på dagarna och kvällarna.
• Vi har haft får första teamsamling inför Pakistan och det känns att det börjar närma sig nu. I maj åker vi.
• Nu har sportlovet börjat och jag hängde först med världens bästa Gisela och sen drog jag vidare till världens bästa by.
Snön ligger fortfarande som ett tjockt täcke på marken och jag inser att jag var lite för entusiastisk då jag för en månad sen hoppades att snön skulle vara nästan borta vid det här laget



Mars börjar med att jag är ledig den första veckan av månaden. Jag njuter livet i byn och passar på att lata mig mycket mer än vanligt samtidigt som jag pussar på katterna.
• Den 6:e har församlingen en supersunday på Nalen. Det kommer att bli fett grymt.
• Sen är jag tillbaka i vardagen med allt vad det innebär igen. Det blir nya intressanta ämnen i skolan, nya utmaningar på out reachen, övning med dramagruppen inför Pakistan, en till teamsamling, häng med underbara människor och en hel del annat kul.
• Den 11:e är det dags för nästa bönenatt och då kommer jag att stornjuta igen. Jag älskar våra bönenätter.
• Den 19:e ska en klasskompis gifta sig.
• Det blir en helg i byn om jag känner mig själv rätt.
• Och om inte snön har hunnit smälta bort under mars så vet jag ärligt talat inte vad jag gör ;p


Top 10 för vecka 8.

För två veckor sen åkte Made To Love ut efter 18 veckor, och nu är det Praise You In This Storm som har åkt ut efter 21 veckor på listan. Ingen låt har tidigare legat på listan i så många veckor. För er som är intresserade så kan jag berätta att Made To Love ligger på plats 14 och Praise You In This Storm på plats 11 på Spotify där listan består av 20 låtar istället för bara 10 som jag har valt att ha här.
___En av de tre nya låtarna den här veckan, Here I Go Again, kom direkt in på förstaplatsen. Det är en otroligt stark låt som handlar om hur viktigt det är att vi vågar berätta för våra vänner om Jesus. För en dag kommer det att vara försent

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




Casting Crowns - Here I Go Again

1. Casting Crowns – Here I Go Again

2. Brandon Heath – Give Me Your Eyes (+ 6)

3. Matthew West – Only Grace (+ 4)

4. Brandon Heath – I’m Not Who I Was (- 3)

5. Casting Crowns – American Dream (+ 5)

6. Brandon Heath – Wait And See (- 1)

7. Brandon Heath – Red Sky (+ 2)

8. Jill Johnson – Top Of The World (- 6)

9. TobyMac – Burn For You (Shortwave Radio Mix)

10. Brandon Heath – Trust You


Jag hör hemma i Mission SOS.

Då jag insåg att det är missionär som jag vill vara, att det är att nå de onådda folken med evangeliet som jag vill spendera mitt liv med att göra, så kunde jag ibland känna mig lite udda med tanke på hur de missionärer jag hade hört talas om arbetade. För det var inte så jag ville arbeta. Jag hörde om människor som åkte till ett ställe och sen spenderade i princip hela sina liv där. Men själv kände jag alltid att jag ville vara lite mer som Paulus och vara på ett ställe i kanske några år och sen åka vidare. Jag visste ingen annan som arbetade så, om vi bortser från bibliska exempel, och kände mig därför annorlunda och fattade nog inte riktigt hur jag passade in i allt.

Då jag hörde talas om Mission SOS kände jag direkt att jag drogs till dem. I flera år planerade jag att jag skulle gå deras bibelskola och sen på något sätt arbeta tillsammans med dem med mission. Nu går jag bibelskolan, SOS Missionsbibelskola, och då jag mer och mer förstår hur de arbetar så inser jag att det är här jag hör hemma. Här startar man missionsbaser på onådda platser och jobbar för att nå folket, sen då en församling är etablerad och det finns starka lokala ledare att lämna över arbetet till så gör man det och kan åka vidare. Man jobbar så som jag har drömt om att göra ens innan jag visste vad Mission SOS var, och nu förstår jag varför Gud har lagt det på mitt hjärta att jag ska jobba så i framtiden.



Jag känner mig så väldigt hemma i SOS. Jag känner att det är här som jag ska vara. Jag vill vara kvar i SOS efter bibelskolan. Jag har redan gått med i deras församling i centrala Stockholm, SOS Church, och har sökt till ledarskolan till hösten. Drömmen är att någon gång få vara med och starta en ny missionsbas och sen stanna där tills det är dags att lämna över arbetet till lokala ledare. Jag vill jobba som missionär på olika baser på olika platser i världen. Jag vill vara en Mission SOS-missionär.



RSS 2.0