Nu har jag lust att skriva, så det här är vad som har hänt sen sist…

Jag har precis sett två avsnitt av Days, druckit en god grönsakssoppa och verkligen tagit tid för att slappna av. Och då insåg jag det. Jag har lust att skriva här nu. Jag har inte velat pressa fram något bara för att jag "måste" skriva. Istället har jag ägnat mig åt andra saker. Jag har skrivit mycket på min bok som jag har valt att prioritera och faktiskt skriva klart, jobbat, varit i skolan, inte alltid sovit så mycket som jag egentligen vill göra, gjort väldigt mycket kul i kyrkan, kramat fina människor och njutit av livet. Jag har dött till allt vad men-jag-måste-ju-blogga heter. Jag menar inte att jag tidigare har skrivit för att jag kände press eller för att jag tvingade mig själv till det, men jag bloggade ju som några av er vet väldigt mycket och det var en stor del av min vardag och tog upp ganska mycket tid. Jag gillade det. Jag gillar det fortfarande. Jag är en skrivare. Om jag inte får ut ord via antingen ett tangentbord eller en penna så känns det inte helt bra. Men då det är så mycket annat som också vill få min tid och som jag faktiskt också vill göra så går det inte att fortsätta blogga i samma takt som tidigare längre. Så jag kommer att skriva då jag vill och hinner skriva. Ibland blir det säkert varje dag, för att jag älskar det, men ibland kanske det blir en gång i veckan bara. Det kommer att variera, helt enkelt.

Nu då jag ändå skriver så måste jag ju såklart försöka hinna berätta lite om vad som har hänt sen sist innan jag svischar iväg till busshållplatsen för att åka till church. Vi har out reach ikväll. Jag har ingen aning om vad som kommer att hända. Allt jag vet är att vi ska träffas i kyrkan klockan sju, men det blir säkert en spännande kväll…
___Så vad som har hänt är att vi har haft prov. Ett typiskt Johannes-prov som hela klassen gjorde två gånger eftersom Johannes såg på oss då vi fick det första gången att vi inte hade väntat oss den typen av frågor. Det var det första provet på ledarskolan. Men det gick riktigt bra tillslut. Jag fick nog MVG, eller nåt. Husförsamlingen är igång och jag älskar det. Jag älskar min husförsamling. Förra veckan hade vi en pizzakväll och bad tillsammans. Igår drack vi hemmagjord smoothie och pratade. Jag har haft roliga helger och i lördags var det All Nations Café med gipsytheme i kyrkan. Vi hade så kul tillsammans. Jag jobbar numera på måndagar och tisdagar, det är mina fasta dagar. Fast det är fortfarande väldigt flexibelt och det går att byta dagar och vara ledig och allt sånt. Men måndagar och tisdagar har jag ganska intressanta och roliga rutiner för. Skola, köpa mat på ICA MAXI, hänga vid datorn i skolan och skriva på boken och sen åka till jobbet innan jag åker hem och lägger mig. Jag har ätit på donken med Marija och hon beställde nästan en McCheese vilket inte ens finns. Hysteriskt roligt. Nu är det snart helg igen och jag längtar efter att få komma iväg till byn imorgon efter skolan. Jag har inte kramat mormor och morfar på tre veckor, eller gått i skogen med Gusten eller pussat på mina kattskruttisar. Och sen går det tre veckor till innan jag kommer dit, så jag ska ta vara på den här helgen med allt vad jag är. Livet är underbart och vi pluggar blodsförbundet i skolan nu. Vi i ledarskolan har det som ett av våra repetitionsämnen och jag stornjuter. Jag älskar Jesus och jag älskar livet, och nu måste jag gå så att jag slipper springa till bussen igen som imorse då jag inte kunde hitta mina nycklar precis då jag skulle gå…


Snart, mormor. Snart.


Bloggen har fått en ny header.

Nu har jag äntligen gjort en ny header till bloggen som är lite mer passande än den gamla somriga. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte la ner så jättemycket tid på den, men den får duga. Jag har inte ork att göra något bättre just nu åtminstone.


En gammal header som jag visar för lite nostalgi.

Om drygt en halvtimme har husförsamlingen som jag är med i kick off efter ett sommaruppehåll, så jag hinner inte skriva så mycket just nu. Men jag har saker att skriva om, men när jag tar mig tid att berätta om det vet jag inte riktigt. Men det lär ni märka.

(Dagens Bibelord är Matt 8:26.)

I don't wanna gain the whole world and lose my soul.

Nu är det dags för ett nytt citat igen. Det är måndag, en ny vecka har börjat och hösten börjar komma mer och mer. Mitt i allt detta får ni det här citatet att tänka på…

Veckans Citat: I don't wanna gain the whole world and lose my soul.

I Mark 8:36 säger Jesus Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?
Ibland är allt vi ser materiella saker och vi gör allt som vi bara kan för att få mer. Och mer. Och mer. Vi vill få rikedomar, de senaste prylarna, ett stort hus och en ny sportbil. Men det vi inte inser är att detta bara är för en tid. Vi kan få leva i lyx och få allt vi vill för en tid om vi är villiga att betala priset. Men det som vi egentligen borde jaga efter är Jesus. Att få komma närmare Honom och prioritera det som Han prioriterade. Gör vi det så vinner vi något som är långt mer värt än alla världens rikedomar…


TobyMac - Lose My Soul


Jag har så mycket att se fram emot. ♥

Bönenatten i fredags var helt fantastisk. Vi ska ha en till i slutet på nästa månad och jag längtar redan helt otroligt mycket. Jag känner att jag har så mycket att se fram emot nu. Livet är helt underbart och jag är så tacksam för allt som Gud har välsignat mig med. Jag har en underbar Gud, jag är med i världens bästa kyrka, går på världens bästa skola, jag bor med två fantastiska tjejer och jag kan helt ärligt säga att jag älskar mitt liv. Jag har inte alltid älskat mitt liv. Jag har gråtit mig till sömns, känt mig som den mest ensamma människan på planeten, blivit sviken om och om igen och dagdrömt om att kasta mig framför en buss eller nåt annat hemskt. Kanske är det därför som jag uppskattar den här glädjen så mycket som jag gör. Cause I've seen both sides of life, and I got over the bad stuff.


En bild från i somras.

Igår hade jag världens fetaste latdag. Jag låg i sängen och läste Bibeln i över en timme och mina roomies som trodde att jag sov kom inrusande och hällde vatten i sängen. Hysteriskt roligt. Sen latade jag mig resten av dagen. Jag orkade inte komma på nåt bättre att göra, så jag slöade framför Days-avsnitt och senare framför tv:n till jag lyckades somna i soffan. Med andra ord så blev det väldigt mycket sovande igår… :p

Idag har jag varit på en powerwalk på en halvtimme ute i skogen. Jag började gå och så hamnade jag bara där, och vet ni, jag kände mig så hemma. Mitt nya lite mer hälsosamma liv har börjat den här veckan. Jag ska börja röra på mig lite mer och det kommer att innebära minst två powerwalks i veckan till att börja med. Och jag trivdes väldigt bra där ute i skogen, så det här blir nog himla bra. Jag älskar hur jag i hjärtat är både en lantis och storstadstjej. Och jag älskar att det är söndag idag. Snart, snart, snart är det dags för kyrkan igen och jag längtar mer än vad jag orkar förklara med ord. ♥

(Dagens Bibelord är Matt 6:9-13.)

En bönenatt coming up, och lite ord om veckan som gått.

Jag känner för att säga godmorgon, trots att jag vet att det är kväll. Jag sitter här nu med en nyvaken känsla och dricker sparrissoppa som faktiskt skulle kunna vara frukost, trots att jag i princip aldrig dricker soppa till frukost. Jag har inte sovit lite heller. Faktum är att jag har sovit i flera timmar. Jag gick och la mig efter halv två och lyckades somna vid halv tre ungefär. Vid det här laget börjar du säkert undra om jag har vänt på dygnet helt och hållet. Du kanske frågar dig själv om jag pulled an all nighter och sen gick till skolan med mörka ringar under ögonen. Fast nej, riktigt så är det inte. Däremot så valde jag att vända lite på dygnet så att jag ska vara så pigg som möjligt på bönenatten ikväll. Vi ska be och sjunga lovsånger från tio till två och antagligen så är jag inte hemma förrän halv fyra på morgonen. Jag älskar bönenätter. De är magiska. Fantastiska. Helt underbara. Jag älskar söndagar med hela mitt hjärta, men om sanningen ska fram så älskar jag bönenätterna ännu mer. Och det säger allt. ♥


The church.

Jag älskar min kyrka. SOS Church är mitt hem nu. Som ni vet så tog det inte lång tid för mig att känna det efter att jag hade flyttat hit för drygt ett år sen, men jag har ändå missat t.ex. söndagar lite då och då. En hel del gånger för att jag "har varit trött" eller nåt annat liknande. Den senaste tiden har jag känt att det ska bli slut på det. Om det inte är något väldigt speciellt som händer så vill jag inte missa en söndag, ett All Nations Café, något annat spännande som händer i kyrkan och absolut inte en bönenatt. SOS är min familj. It goes deep.

Annars så har ännu en vecka gått. Det har hunnit bli helg igen. Vi på ledarskolan har kommit igång med våra måndagar med praktik och jag spenderade flera timmar på kyrkans kontor i måndags. Nu i början känns det lite konstigt, men jag tror att jag kommer att komma in i det snabbt. Jag kommer att spendera en hel del tid på kontoret och vissa måndagar ska jag simultantolka på bibelskolan. Det känns lite läskigt, men det går säkert bra. Vi har också börjat läsa en bok tillsammans, A Tale of Three Kings, och den är helt fantastiskt bra. Det är en sån där bok som man känner på en gång att man älskar. Och den blir extra bra då Daniel läser högt för oss med sådan inlevelse så att man sitter helt fastklistrad och inte kan göra annat än att lyssna allt vad man kan. På tal om böcker så ska vi läsa Johannes senaste bok Ett skådespel för världen själva inom två veckor. Den hör till kursen som vi har i ledarskap. Det är vårt första riktiga ämne och jag älskar det. Jag skojar inte då jag säger att jag nästan började gråta på lektionen igår för att det som Johannes sa var så starkt. Vi slutade till och med lite senare än vanligt, delvis för att ingen verkade vilja gå därifrån. Jag älskar min skola. Jag älskar mitt liv och all kärlek och nåd som Gud öser över mig hela tiden. Jag är inte värd det i mig själv, men Jesus har gjort mig rättfärdig genom sitt blod och i Honom får jag allt jag behöver och till och med mer. Jag känner mig så privilegierad och jag tänker på det säkert varje dag.

En till sak som jag vill berätta om är att boken som jag började skriva på i somras verkligen kommer att bli skriven. Det kommer inte bara att sluta som ett oavslutat projekt. Vi fick som läxa förra veckan att sätta upp några mål och dagliga vanor för hur vi ska ta oss dit, och ett av mina mål är att ha skrivit åtminstone 100 sidor på boken till juni nästa år. Jag tänker inte låta det här rinna ut i sanden. Så efter att inte ha skrivit på flera veckor fortsatte jag i måndags och jag tror verkligen att det här kommer att bli bra. Det kanske inte kommer att bli den bästa bok som någonsin har skrivits, men den kommer att bli bra.

(Dagens Bibelord är Joh 8:7.)

Top 10 för vecka 36.

Den här veckan har det kommit in fyra nya låtar på listan. Några är helt nya och några har varit med för bara nån vecka sen. Och som ni ser så är det fortfarande TobyMac och Chris Tomlin som har tagit över listan helt och hållet…

Fetstil
betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




TobyMac - Made To Love

1. TobyMac – Made To Love

2. TobyMac – Wonderin’ (Feat. Matthew Thiessen)

3. TobyMac – Get Back Up

4. TobyMac – Tonight (feat. John Cooper Of Skillet)

5. TobyMac – Start Somewhere (- 4)

6. Chris Tomlin – I Lift My Hands (- 2)

7. TobyMac – Break Open The Sky (Feat. Israel Houghton)

8. Chris Tomlin – I Will Follow

9. TobyMac – Hold on (- 4)

10. Chris Tomlin – Awakening


Right here, right now, under the stars, I promise You my heart…

Det är hög tid för ett nytt Veckans Citat. Den här gången har jag tagit citatet från Tonight med TobyMac som är en helt fantastisk låt som handlar om frälsningsögonblicket.

Veckans Citat: Right here, right now, under the stars, I promise You my heart

Den här låten får mig att tänka på den kvällen då jag blev frälst. Den 13:e december 2003. Den kväll då mitt liv förvandlades för alltid. Den kväll då Jesus fick mitt hjärta. Och vet du, Han vill ha ditt hjärta också…


TobyMac - Tonight


Ps 5:12-13.

Dagens Bibelord:
Ps 5:12-13.

Citat:

Men låt alla som flyr till dig få glädja sig. I evighet skall de jubla, ty du beskyddar dem. I dig skall de fröjdas som älskar ditt namn. Ty du, HERRE, välsignar den rättfärdige, du omger honom med nåd som med en sköld. (Folkbibeln)

Kommentar:

De här två verserna har jag läst om och om igen, jag har verkligen tänkt på vad som står och jag kan inte sluta tänka på hur underbara de är. Det står att alla som flyr till Gud ska få glädja sig. Det står att de ska få jubla i evighet för att Gud beskyddar dem. De ska fröjdas i Honom för att de älskar Hans namn. Han välsignar de rättfärdiga och omger de med nåd som med en sköld. Det här handlar om mig, och om dig också om du har gett ditt hjärta till Jesus. I Gud får jag glädja mig, jubla i evighet, vara beskyddad, fröjdas, vara välsignad och vara omgiven med nåd som med en sköld. Wow.

The past few weeks I've been walking through this…

Så har det blivit dags att skriva det där inlägget där jag berättar om hur livet har sett ut den senaste tiden. Det har hunnit hända så väldigt mycket och därför får detta bli en sorts sammanfattning med några detaljer på en del ställen. Viktiga saker blandas med mindre viktiga saker och och någon ordning på allt blir det nog inte alls.


The past few weeks I've been walking through this…

So here goes. En eftermiddag någon gång i augusti gick jag till vuxenutbildningen i Stockholm för att prata med en studievägledare. Jag hade några frågor, och nu har jag sökt en kurs på distans som jag hoppas på att få börja läsa nu i höst. Naturkunskap B heter den och jag sökte den eftersom jag behöver den om jag bestämmer mig för att söka till sjuksköterskeprogrammet till nästa höst. Jag har njutit av underbara dagar i kyrkan och söndagar är lite av en festdag. Jag har bott i Stockholm i ett helt år nu och jag trodde att jag skulle stanna kvar i Spånga ända till det blev dags att flytta ut till en missionsbas. Men istället flyttade jag i måndags, så nu bor jag i Alby istället. Saker fungerade inte som jag hade trott med att dela rum med Rebecka, gamla tankar om att flytta kom upp till ytan och något Johannes sa under en lektion fick mig att inse att jag var tvungen att flytta för att vara den person som jag vill vara. Han pratade om att ha ett öppet hem och hur han i princip alltid hade människor över på middag och som sov över. En sån person vill jag också vara. Jag vill inte bo trångt, billigt och nära stan bara för att spara pengar och ha så kort resväg till stan och kyrkan som möjligt. Jag vill ha plats för att bjuda hem människor. Jag vill, då jag förhoppningsvis startar upp min egen husförsamling nästa höst, samla mina lärjungar och vänner runt mitt köksbord och bjuda på varm choklad och undervisa dem ur Bibeln. Så därför flyttade jag snabbare än vad som egentligen borde vara mänskligt möjligt. Visst har livet varit lite kaos den senaste tiden, men nu har jag ett jättefint rum i ett jättefint hem med mina två underbara roomies Sanna och Ulla från kyrkan. I början kunde jag knappt fatta att jag faktiskt bodde där, om sanningen ska fram. Jag har en fin trädgård, ett stort vardagsrum, ett stort kök och världens vackraste badrum. Jag trivs helt fantastiskt bra. Och jag börjar komma in i vardagen nu med allt som det för med sig. Efter misstag, skuldkänslor och annat mindre kul är jag back on track igen. Visserligen kände jag Guds frid på insidan genom allt, men det var inte den roligaste perioden i livet om vi säger så. Men med Gud, fina vänner och råd från fantastiska ledare så ler jag som aldrig förr, once again. Det är som min pastor och rektor Daniel sa till mig en dag, jag gjorde ett misstag och jag kommer att göra tusen misstag till under bara det kommande året. Jag förstår nu mer än någonsin tidigare hur stor Guds nåd faktiskt är. Då du känner dig som världens största loser, bedragare och idiot och då perfektionisten i dig säger att allt är kört - då kommer Guds nåd in med läkedom. Genom allt som har hänt har jag iallafall lärt mig något som jag tror att jag kommer att ha väldigt mycket nytta av som ledare. Ledarskolan är förresten helt underbar. Jag måste erkänna att jag på den första dagen faktiskt undrade vad jag hade gett min in på, men samtidigt njöt jag som en prinsessa av att vara där. This is my dream coming true. Och jag insåg den där första dagen hur förändrad jag var från då jag började bibelskolan bara ett år tidigare. Vi satt i små grupper då och skulle berätta lite om oss själva och jag tyckte att det kändes nervöst att sitta och prata om sig själv med människor som jag inte kände. I år var det samma sak, och ledarskoleelevernas första ledaruppgift blev att leda en sådan liten grupp. Jag älskade det. Jag tyckte inte att det var nervöst alls och att vara ledaren i min lilla grupp var verkligen jätteroligt. Och den första dagen då vi satt inne i barnkyrkan, där ledarskolan har sina lektioner, kände jag mig så otroligt privilegierad så att jag knappt kan beskriva det med ord. Efter att ha drömt om ledarskolan så länge så är jag äntligen där nu och det betyder så galet mycket för mig. Jag älskar mitt liv och varje ny dag med Jesus är underbar, om inte för något annat så åtminstone för att jag får spendera en dag med universums skapare och Herre. Jag jobbar fortfarande kvar på mySafety. Den senaste tiden har det dock inte blivit så mycket jobb, jag blev hemskickad en kväll för att jag var så trött så att chefen tyckte att jag borde åka hem och vila och den senaste veckan tog jag inget jobbpass eftersom det var så mycket med flytten. Men på måndag kör jag på som vanligt igen. Och nu under helgen är jag i min fina by och ska snart umgås massor med mina sötnosar, både de fyrbenta och tvåbenta. I torsdags hade vi förresten prov i tro i skolan. Det är ett ämne som ledarskolan repeterar så därför har vi det tillsammans med bibelskolan, och förra året var jag fett besviken efter provet eftersom perfektionisten i mig ville ha alla rätt. I år fick jag revanch. Jag vet att jag inte fick alla rätt, men jag kände att det gick bra och var nöjd. Perfektionisten i mig börjar tappa kontrollen, vilket är något positivt i det här fallet

Så nu vet ni hur jag har haft det de senaste veckorna. Det har varit mer än vanligt att göra och därför har bloggen blivit lidande. Men nu börjar jag komma igång igen verkar det som, och det ska komma en ny header någon gång. Förhoppningsvis ganska snart. ;p

(Dagens Bibelord är Joh 14:6.)

Top 10 för vecka 35.

Topplistan har haft ett oplanerat uppehåll i några veckor på grund av att livet har rullat på lite snabbare än vanligt, eller åtminstone så har det känts så. Ni har säkert förstått att det har hänt saker. Oväntade saker. Bra saker och dåliga saker. Och jag ska skriva om dem, åtminstone kortfattat (för att undvika ett blogginlägg som tar dig flera timmar att läsa), men först kommer topplistan tillbaka…

Fetstil betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.




TobyMac - Start Somewhere

1. TobyMac – Start Somewhere (+ 8)

2. TobyMac – Wonderin’ (Feat. Matthew Thiessen) (+ 2)

3. TobyMac – Get Back Up (- 1)

4. Chris Tomlin – I Lift My Hands (+ 6)

5. TobyMac – Hold On (- 2)

6. Chris Tomlin – No Chains On Me

7. TobyMac – Break Open The Sky (Feat. Israel Houghton) (- 1)

8. TobyMac – Hey Devil (- 3)

9. TobyMac – Captured (- 8)

10. Chris Tomlin – Lovely


Jag skall lova dig så länge jag lever, i ditt namn skall jag lyfta mina händer.

Jag vet att jag har mycket att berätta för er, och sanningen är att det är mycket mer än vad ni säkert ens kan tänka er. Men det får vänta lite till, för imorse på tunnelbanan på väg till skolan läste jag något så fantastiskt i Bibeln och kände hur den Helige Ande talade till mig. Så jag vill först och främst skriva om det. Jag vill dela det med er, precis som jag hoppas att jag en dag kan få dela det på böneskolan…

Det var Ps 63 som jag satt och läste imorse och som berörde mig så mycket. Rubriken är Längtan efter Gud och förtröstan på honom, och så här står det i den:

1 En psalm av David när han var i Juda öken.
2 Gud, du är min Gud, tidigt om morgonen söker jag dig. Min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt land som försmäktar utan vatten.
3 Jag söker dig i helgedomen för att se din makt och härlighet.
4 Ty din nåd är bättre än liv, mina läppar skall prisa dig.
5 Jag skall lova dig så länge jag lever, i ditt namn skall jag lyfta mina händer.
6 Min själ blir mättad av utsökta rätter. Med jublande läppar lovsjunger min mun,
7 när jag kommer ihåg dig på min bädd och tänker på dig under nattens timmar.
8 Ty du är min hjälp, under dina vingars skugga jublar jag.
9 Min själ håller sig till dig, din högra hand uppehåller mig.
10 Men dessa som står efter mitt liv och vill förgöra det, de skall fara ner i jordens djup.
11 De skall överlämnas åt svärdet, de skall bli schakalers byte.
12 Men kungen skall glädja sig i Gud. Var och en som svär vid honom skall prisa sig lycklig, ty de lögnaktigas mun skall bli tillstoppad.




David skrev detta då han var förföljd. Då hans liv var i fara. Då han levde ute i öknen. Omständigheterna var inte de bästa och om han någon gång hade rätt att tycka synd om sig själv och klaga så var det . Men istället sökte han Gud, prisade Honom och lyfte sina händer i lovsång. Han gjorde samma sak som Paulus och Silas gjorde senare i historien. Han såg inte till omständigheterna, utan istället hade han sin blick fäst vid Gud. Han sökte Gud tidigt på morgonen och tänkte på Honom under nattens timmar. I Gud hade han allt som han behövde.

Apg 16:25. Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna lyssnade på dem.

Gud är alltid värd vår tillbedjan och vår lovsång. Det spelar ingen roll om vi har en dålig dag, är irriterade över något, är trötta eller kanske inte "känner för" att ära Honom. Hans nåd är bättre än livet självt, och oavsett vad som händer i våra liv ska vi lova Honom och lyfta våra händer i Hans namn. Det är inte bara något som vi kan läsa om i Bibeln och tänka att det "var bättre förr". Det är Guds Ord som inte bara vittnar om dessa gudsmänniskor utan också berättar för oss om hur vår relation till Gud borde vara…




RSS 2.0