Introt till Star Trek: Enterprise.

Jag har fastnat för ett intro till en tv-serie igen. Den här gången handlar det om Star Trek: Enterprise som jag för tillfället ser den andra säsongen av. Jag tycker att introt är så otroligt passande till den här serien, och låten i introt är helt underbar.
 
 

C-uppsatsen vill äta upp din tid som ett litet hungrigt monster…

I fredags skrev jag att jag ville vila på alla sätt och vis. Jag var så otroligt trött efter den där första skolveckan, och det kom också att visa sig under helgen. Jag gick och la mig och läste runt tio i fredags och insåg att jag inte ens orkade det cirka en halvtimme senare. Sen sov jag som en stock i nästan elva timmar och måste ändå erkänna att jag på lördagen råkade somna under dagen i nån timme till. Jag kommer inte riktigt ihåg när jag var så trött sist. Det var nästan så att jag trodde att jag höll på att bli sjuk, men så var det som tur var inte. Man har för övrigt inte riktigt tid med att bli sjuk när man skriver C-uppsats. Det är lite som när man har praktik; sjukdom får lite negativare konsekvenser under de perioderna än vad det får annars. Det blev hur som helst en väldigt lugn helg.
 
Vardagen, med framför allt just C-uppsatsen, tar sin tid och det är bara för mig att acceptera att jag omöjligt kan hinna med allt som jag hann med under sommarlovet. Men jag är glad ändå. Det gäller att prioritera bara. En sak som både ni och jag kommer att märka mer av är att det inte kommer att dyka upp blogginlägg lika ofta som det gjorde under sommaren, och att jag prioriterar att skriva inlägg över att svara på kommentarer och gör det när jag känner att tiden räcker till. C-uppsatsen är som sagt lite som när man har praktik tidsmässigt. Den vill äta upp din tid som ett litet hungrigt monster. Jag och Hanna har förresten kämpat och varit otroligt frustrerade över C-uppsatsen de senaste dagarna. Nu är det bättre, men det var riktigt illa ett tag. Vi behövde byta syfte och inriktning på uppsatsen igen och är nu tillbaka till ett patientperspektiv och ska skriva om hur patienter upplever mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Att hitta vetenskapliga artiklar har inte varit vår grej, men det går väl lite framåt och imorgon har vi bokat en bibliotekarie på skolans bibliotek som ska hjälpa oss. Vår handledare är förresten fantastisk som står ut med oss. Vi fick sitta på hennes arbetsrum igår och prata, få idéer och hjälp. Så det går framåt. Thank God for that.
 
Collide, choklad och helt enkelt annat att tänka på hjälper i de värsta C-uppsats-svackorna.
[Bilden är från slutet av juli, så det är därför listan inte stämmer överens med den som jag la upp igår. Ifall någon nu faktiskt reagerade på det.]
 
På lördag ska jag till Grönan, som aldrig blev av under sommarlovet, tillsammans med Diana. Så det kommer att bli en rolig dag och en paus från allt som har med uppsatsen att göra. På söndag är planen att ta en vilodag och få sova ut och vila upp mig inför den kommande veckan, och på måndag kör vi igen. Känner att jag nog behöver ge uppsatsen ännu mer energi nästa vecka just eftersom vi har kört fast så många gånger, men efter imorgon så får det vara helg först. Sen måste vi verkligen försöka få mycket gjort under nästa vecka. Men det ska jag inte må dåligt över under helgen. Det är bra att få lite avstånd från allt också. Då tänker man bättre. ;)
 

Top 10 för vecka 35 2014.

De tre låtarna som ligger i toppen på listan känns väldigt stabila där uppe. Båda versionerna av Collide har legat där länge och låten är nu inne på sin tolfte vecka som etta. Listen To Your Heart har sin tredje vecka på tredjeplatsen och är också en låt som jag verkar ha fastnat riktigt ordentligt för. De två nya låtarna är bägge två låtar som jag har lyssnat på innan och som jag har börjat lyssna lite mer på igen nu. Speciellt När Löven Faller med Carola som är helt fantastisk den här tiden på året…
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Roxette - Listen To Your Heart (+/- 0)
 
4. Coldplay - Fix You (+ 2)
 
5. Carola - När Löven Faller - Albumversion
 
6. Liene Svärd - Thunders (- 2)
 
7. Howie Day - Perfect Time of Day (+ 1)
 
8. Russell Watson - Where My Heart Will Take Me (Theme From "Enterprise") (- 1)
 
9. Alanis Morissette - You Learn
 
10. Carrie Underwood - Blown Away (- 1)
 

A journey of a thousand miles begins with a single step.

Den här veckan har jag valt ett citat som jag först såg på Instagram där jag flöjer citatsidan thegoodquote. Bilden har jag dock googlat fram.
 
Veckans Citat: A journey of a thousand miles begins with a single step.
 
Jag älskar det här citatet och tycker att det är så otroligt inspirerande på så många sätt. Vi har alla saker som vi vill göra i livet, och vissa saker kan kännas så stora så att det nästan är som om vi skulle göra en resa på tusen mil. Det kan vara svårt att veta var man ska börja ibland. Men det börjar alltid med ett första steg…
 
 

Har ni några roliga mattips åt mig?

Att laga mat har aldrig varit något som jag har tyckt om att göra. I princip så kan man säga att jag gör det nästan uteslutande i överlevnadssyfte. Oftast vill jag bara få det gjort. Jag vill inte lägga ner alltför mycket pengar på mat, åtminstone inte nu medan jag pluggar, och jag vill inte heller spendera alltför mycket tid inne i köket med att laga mat. Jag gör mest enkla grejer. Dock kan jag känna lite då och då att jag nog gärna skulle vilja ha lite fler saker att välja bland. Kanske det skulle göra det åtminstone lite roligare.
 
Så jag tänkte fråga er om ni har några roliga mattips åt mig? Något recept kanske?
Jag vill inte att det kostar för mycket, innehåller för många ingredienser så att jag behöver köpa massa (som jag kanske inte skulle använda till något annat sen) eller att det tar mer än säg 30-40 minuter att göra.
 
En några år gammal bild från när jag "tappert" står vid spisen och ägnar mig åt matlagning.
 

That's my King!!!

 

Jag längtar så in i bomben till det här är över…

Nu är det fredag. Äntligen, äntligen fredag. Jag kom hem för bara en liten stund sen, och nu har helgen börjat. Jag känner att jag uppskattar helgen på ett helt nytt sätt nu när skolan har börjat igen, och för att inte tala om nu när C-uppsatskursen har börjat. Första dagen var i måndags, och redan igår satt jag i skolan och yttrade orden "Jag vill dö!" vid ett tillfälle när jag och Hanna upplevde att hela uppsatsprocessen gick mindre bra. Vi satt i skolan hela dagen både igår och idag. Senast vid midnatt ska ett PM lämnas in och efter mycket frustration laddade vi sent på eftermiddagen upp det. Jag tror ingen av oss egentligen är nöjd med det, speciellt inte eftersom vi mot slutet var helt borta i huvudet och knappt orkade tänka längre. Vi orkade inte ens komma på en bra preliminär rubrik på vår kommande uppsats och det blev mest pannkaka av alltihopa. Vi ville bara åka hem och ta helg. Vi orkade inte mer. Om jag ens hör ordet C-uppsats igen före tidigast söndag, men helst inte förrän på måndag, så kommer det att vara alldeles för snart. Jag längtar så in i bomben till det här är över, eller åtminstone till det känns som att det faktiskt går bra. Okej, lugn nu, Erica, lugn…
 
 
Nu till något som känns lite, eller snarare väldigt mycket, roligare och som jag måste erkänna att jag glömde nämna i det förra vardagsinlägget är att jag har fått besked om att jag kommer att få ha praktik på ambulansen innan jul. I två veckor. Nu får jag alltså min chans att glida omkring i en ambulans i höga hastigheter och med blåljus på väg mot de mest akuta fallen. Och efter att ha varit på akutmottagningen två veckor i våras kan jag även ganska säkert säga att jag kommer att få se patienterna åtminstone en kort tid inne på akutrummet, få hänga kortare stunder på akutmottagningar och förhoppningsvis under de här två veckorna få se riktigt spännande saker. Det ska bli så häftigt att vara med om och testa även för mig som inte planerar att bli ambulanssjuksköterska i framtiden.
 
Nu känner jag att min hjärna nog vill lägga av lite. Vill göra något som inte kräver speciellt hög tankeverksamhet. Vill vila på alla sätt och vis. Så jag ska smita in i köket och stoppa in en paj i micron och sen när jag har ätit upp den är planen att lägga mig uppe i sängen med datorn och se på Star Trek: Enterprise.
 

Jag älskar Star Trek: Voyager-böckerna!

För drygt två veckor sedan började jag läsa Star Trek: Voyager-böckerna. Ni vet de där som jag har nämnt förut. De där böckerna som är typ hur många som helst. Jag älskar dem redan. Jag försöker tänka på när jag senast kom på mig själv med att älska att läsa så mycket som jag gör nu, och ganska snabbt inser jag att det kanske faktiskt inte var sen jag var liten och praktiskt taget bodde på biblioteket där jag lånade böcker så ofta jag kunde. När jag en gång läste ut en ganska tjock bok på bara två-tre dagar för att den var så bra. Än så länge har jag dock inte läst ut en bok på två-tre dagar igen. Det var ganska extremt, om jag minns rätt. Jag tror att jag bokstavligt talat läste nästan hela dagarna den där gången. Däremot läste jag, under sommarlovet, ut böcker på en vecka flera gånger. Det har verkligen varit en lässommar för mig, och nu när jag har de här fantastiska böckerna att läsa så kommer det nog bara att fortsätta trots att vardagen med skola och allt är tillbaka nu.
 
Bilden är tagen när jag skulle börja läsa böckerna, så nu har det hunnit komma några fler böcker på posten, hehe. ;)
 
Jag kan rekommendera de här böckerna till alla som älskar Star Trek: Voyager och inte riktigt kan få nog av alla fantastiska och ibland helt galna äventyr som utspelar sig i Star Trek-universumet. Jag har valt att läsa böckerna till just Voyager eftersom det är min favoritserie, men tycker du bättre om någon av de andra serierna (Original Star Trek, The Next Generation, Deep Space Nine eller Enterprise) så kan jag informera att det finns böcker till de också. Som jag förstår det finns de inte på svenska (har dock inte kollat upp det jättenoga eftersom jag föredrar att läsa på engelska), men du kan köpa de på engelska på amazon. Och är det så att du inte har en aning om vad jag pratar om nu och faktiskt har lyckats missa helt att Star Trek existerar men du gillar science fiction så är detta något du måste se.
 

Top 10 för vecka 34 2014.

För elfte veckan i rad(!) ligger Collide kvar på förstaplatsen på listan. Det som är nytt för den här veckan är att Let It Go har tagit sig tillbaka in på listan efter en veckas uppehåll medan tre nya låtar har kommit in som så vitt jag vet inte har varit med tidigare. En av de vill jag lyfta fram lite extra, och det är Thunders med Liene Svärd som några av er säkert känner igen genom hennes blogg. Hon släppte nyligen sin första singel på bland annat Spotify, så den tycker jag att ni ska lyssna på.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Roxette - Listen To Your Heart (+/- 0)
 
4. Liene Svärd - Thunders
 
5. Hillsong United - Search My Heart
 
6. Coldplay - Fix You
 
7. Russell Watson - Where My Heart Will Take Me (Theme From "Enterprise") (+ 3)
 
8. Howie Day - Perfect Time of Day (- 4)
 
9. Carrie Underwood - Blown Away (- 3)
 
10. Idina Menzel - Let It Go
 

The C-uppsats has begun…

De senaste dagarna har det varit lite mer upp och ner och fram och tillbaka än vanligt, om jag nu ska vara ärlig och säga precis som det är. Egentligen den senaste tiden, om vi ska vara riktigt petiga. Men vi har väl alla våra svackor ibland. Vissa som kommer och går, och vissa som kommer och försvinner mer permanent. Jag har helt enkelt lite mer tankar än vanligt som snurrar runt i huvudet just nu. Förhoppningsvis känns det bättre snart.
 
Den sista dagen av sommarlovet, i söndags, fick jag förresten ett väldigt trevligt telefonsamtal från Sussie som innebar att jag spenderade några timmar hemma hos henne. Det blev flera bra avsnitt av Stargate: SG1 och kebab. Det blev en lugn och skön dag som fick avsluta den bortskämt långa ledigheten. Det var nog precis en sådan sista-lediga-dag som jag behövde. En dag där jag inte bara satt och tänkte på att skolan skulle börja nästa dag. Missförstå mig inte nu, för det kändes faktiskt helt okej ändå. Med skolan alltså. Men samtidigt så väldigt vemodigt. Som alltid vid slutet på en längre ledighet.
 
Jag måste dock erkänna att jag nog delvis hade lyckats förtränga skolstarten. Åtminstone på vissa sätt. Jag, som normalt brukar vara fantastisk på att planera insåg någon gång i mitten av förra veckan att jag glömt bort att jag behövde köpa ett block. Glömt bort. Inte tänkt på. Jag insåg det när jag läste i någons blogg om skolstarten och skolmaterial. Så blocket blev sedan inköpt på vägen till skolan igår. Bättre sent än aldrig, brukar man ju säga.
 
I skolan upptäckte jag och Hanna att vi hade likadana block fast i olika färger. Det ska väl synas att man skriver uppsats tillsammans, liksom…
 
Första dagen började med upprop och kursinformation, precis så som det brukar vara. Nu har C-uppsatsen börjat, och här snackar vi inte om någon som helst mjukstart. Direkt efter satte jag och Hanna oss i ett grupprum och förberedde lite snabbt inför kursens första seminarium som var imorse. Det var ett bra seminarium där vi pratade om vårt ämnesval och fick råd och tips av handledare, examinator och några av våra klasskompisar. Vi hade haft problem med att hitta vetenskapliga artiklar, så det slutade med att vi senare under eftermiddagen bestämde oss en gång för alla att vi byter fokus på uppsatsen. Istället för att skriva om hur patienten påverkas av stressen på akutmottagningen ska vi nu skriva om hur sjuksköterskan påverkas av den. Tydligen så var det lättare att hitta artiklar om det. Så nu har vi skrivit ut några artiklar som vi ska läsa och eventuellt använda i bakgrunden, och på torsdag sitter vi i skolan och börjar skriva på ett PM som ska in på fredag. Här går det inte att ligga på latsidan, om man nu hade tänkt det. Men hur som helst så känns det här helt okej och jag tror att det kommer att kännas ännu bättre bara vi kommer igång ordentligt. Det är skönt att få det gjort i alla fall så slipper man tänka mer på det sen. Om tio veckor är det över, för förhoppningsvis blir vi godkända och behöver inte ändra så mycket.
 
Nu tänker jag ta det lugnt resten av kvällen och njuta av något avsnitt av en tv-serie och läsa lite. Mer än så har jag nog inte riktigt ork för. Speciellt inte efter den här dagen. Morgonen var inte helt fantastisk, brist på bestick i skolans matsal när jag skulle äta, sen var det frustrationen över att söka vetenskapliga artiklar som brukar infinna sig hos mig lite då och då när sådana ska sökas, problem med att skriva ut artiklarna, papercut på grund av de utskrivna artiklarna, förseningar i trafiken på vägen hem, lite huvudvärk och andra sådana mindre negativa saker. Men jag har i alla fall fått saker gjort idag, och imorgon blir förhoppningsvis en bättre dag…
 

Nothing holds you back more than your own insecurities.

Måndag, ny vecka och ett nytt Veckans Citat. Det känns som en bra trend, så jag fortsätter att följa den även i fortsättningen. Den här gången är citatet från Christine Caine som är pastor i Australien. Citatet är hittat på facebook.
 
Veckans Citat: Nothing holds you back more than your own insecurities.
 
När jag såg det här kände jag direkt att det stämmer så bra i de flesta situationer. Inte i alla, men i de flesta. Om man är osäker och går omkring och tänker att man inte kommer att klara något så är det till stor del mest den känslan och den inställningen som håller en tillbaka. Som ställer till det. Som kanske tillslut faktiskt är den största faktorn till att man inte klarar något. Vad vi tänker och säger om oss själva, de situationer vi befinner oss i och de saker vi har att göra i livet spelar en större roll än vad många kanske tror. Så välj idag att fokusera på det som är positivt och våga tro på att du klarar vad än livet ställer i din väg. Våga tro på att du faktiskt är bra. Våga tro på att du faktiskt är fin precis som du är. Låt ingenting hålla dig tillbaka längre.
 
 

Sommarlovets sista dag och ett grattis till min mormor!

Idag är det sommarlovets sista dag, och jag måste få säga att jag tycker att det har varit ett bra sommarlov. Jag har fått all ledighet som man bara kan tänka sig och drömma om. Jag har till och med fått möjligheten att vara i byn i nästan två veckor. Jag tror att man kan säga ganska säkert att jag är nöjd med den här sommaren. Så jag tänkte att det passar bra att avsluta sommarlovet med en av alla bilder som har tagits under det. Ett av alla många sommarminnen. Minnet av kvällen när jag, mormor och morfar rastade både katter och kamera på vår lilla skogsväg. Det var då jag såg den här blomman stå ganska ensam vid en stor gran.
 
Den här bilden passar också bra som ett litet grattis till min fina mormor som fyller 69 år idag. Idag tänker jag lite extra på henne. På den mest fantastiska mormor som man kan tänka sig. Jag älskar dig, mormor!
 
 

På måndag börjar jag termin fem av sex på sjuksköterskeprogrammet.

På måndag klockan tolv tar mitt sommarlov slut. På måndag klockan tolv börjar den första kursen på den femte terminen av sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets Högskola i Stockholm. Den femte terminen av sex, vilket innebär att på måndag påbörjar jag mitt sista år på högskolan. Det känns så otroligt skönt, så det är liksom det som jag försöker fokusera mest på nu inför skolstarten. Jag påminner mig själv att jag om ett år aldrig mer behöver sätta mig i skolbänken igen, om jag nu för allt i världen inte skulle få för mig att jag vill bli en specialistsjuksköterska vilket jag just nu tvivlar starkt på. För mig räcker det nog med att jobba på lite olika avdelningar som jag tycker verkar vara intressanta, och förstås någon gång också på akutmottagningen. För mig räcker det nog med vetskapen om att det behövs sjuksköterskor och att jag antagligen inte alls kommer att få några problem med att få jobb. Med vetskapen om att jag kan komma hem från det jobbet och göra vad som än faller mig in och aldrig mer behöver komma hem till plugg. Med vetskapen om att jag i slutet på månaden får en lön som är så mycket större än bara ett studiebidrag. Det är vad jag påminner mig själv om och peppar mig själv med nu när sommarlovet håller på att rinna ut för sista gången. Nu är det verkligen bara ett år kvar.
 
Mitt antagningsbesked som jag fick för två år sedan. Känns som en evighet sen nu.
 
Termin fem kommer att bestå av C-uppsatsen. Den ack så fruktade C-uppsatsen. Jag är i den del av klassen som kommer att pyssla med detta de första tio veckorna av terminen, och förhoppningsvis går allt bra och så slipper jag tänka mer på det sen. Jag har en känsla av att ni eventuellt kommer att få höra en hel del om det här under hösten. Den andra halvan av termin fem kommer att först handla om folkhälsa och omvårdnad inom primärvård där det också finns en praktik på fyra veckor. Jag kommer att spendera mina fyra veckor på en vårdcentral som så många andra i klassen. Terminen avslutas sedan med fältstudier inom kultur och hälsa, och jag hoppas med alla blåljus jag möjligtvis kan föreställa mig att jag får åka omkring i en ambulans i full fart över Stockholm under mina fältstudier. Det blir nog inte så farligt att börja skolan igen ändå. Det blir nog till och med bra det här. Det brukar ju trots allt oftast bli det bara man får komma in i det igen. ;)
 

That breath that you just took…

Just a little reminder:
 
 

Njuter av de sista lediga dagarna…

När Helena kom hem i slutet av förra veckan fick hon skjuts av sina föräldrar, och de stannade två dagar. En av kvällarna spenderade vi med att spela ett sällskapsspel. Jag kommer knappt ihåg när jag senast gjorde det. Det blev många skratt, och det faktum att jag var lite övertrött gjorde det bara ännu roligare…
 
Numera sysselsätter jag mig med att njuta av de sista dagarna av sommarlovet. Bara känslan av att faktiskt vara helt ledig är fantastisk just nu. Det finns inga måsten. Den känslan gav mig en tanke; det är nog i början och i slutet av en ledighet som man uppskattar den allra mest. Det är då som man verkligen har något som man jämför det med på ett sätt som man inte riktigt gör mitt i. I början har man precis haft skola/jobb och behöver kanske ledigheten väldigt mycket och har längtat efter den länge, och i slutet vet man att man är snart är tillbaka i den gamla vardagen igen och då vill man verkligen få ut det mesta av den ledighet som är kvar. Så jag njuter nu, och intalar mig själv att det säkert blir okej med skola sen också. För att inte tala om hösten. Den kan ju vara ganska mysig ändå. Varma tröjor, gula löv och levande ljus. Det är inte speciellt svårt att tänka sig just nu när det har börjat bli kallare. Åtminstone om man jämför med hur varmt det var förut. Jag reagerade en kväll över att det bara var 17 grader ute och tyckte att det verkade lite kallt. Vi har verkligen blivit bortskämda med den där härliga värmen som tog över vårt land förut. Den får gärna komma tillbaka nästa år.
 
Oj, bara 17 grader ute… Vad hände!?
 
Jag kan förresten konstatera att jag har kommit i en ordentlig läsperiod nu. På ett sätt kanske det också kan vara lite passande till hösten, om man nu ska se det på det sättet. Jag måste erkänna att jag faktiskt blev ledsen när jag insåg på väg till bussen för några dagar sedan att jag hade glömt min bok hemma i bokhyllan. Det har nog aldrig hänt mig förut, att jag blivit ledsen över en sån sak. Visserligen brukar jag nästan alltid ha med mig en bok att läsa i väskan. Men jag har nog egentligen varit mer känd för att sitta med mobilen i handen, musik i öronen och stundtals stirrandes ut genom fönstret än vad jag har varit sittandes med näsan i en bok. Nu håller nog det på att förändras lite. Får skylla det delvis på Star Trek: Voyager-böckerna
 

Top 10 för vecka 33 2014.

Medan Collide verkar ha kolliderat med topplistan lite mer permanent (haha, nu var jag rolig va?!) så är det några andra låtar som liksom kommer och går lite och går lite upp och ner på listan så som det normalt sett brukar kunna vara. Och så har vi fantastiska Listen To Your Heart som har hoppat in på listan på en tredjeplats.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Roxette - Listen To Your Heart
 
4. Howie Day - Perfect Time of Day (- 1)
 
5. Christina Perri - A Thousand Years (+ 3)
 
6. Carrie Underwood - Blown Away (+ 1)
 
7. Howie Day - End of Our Days
 
8. Kathryn - I See You - Theme From Avatar
 
9. Howie Day - Oxygen (- 5)
 
10. Russell Watson - Where My Heart Will Take Me (Theme From "Enterprise") (- 4)
 

Boktips: A Tale of Three Kings, av Gene Edwards.

Nu har det blivit dags för ytterligare ett boktips. Den här gången tänkte jag berätta lite om A Tale of Three Kings av Gene Edwards. Det är en bok som hela klassen läste tillsammans när jag gick i ledarskolan i kyrkan för några år sedan. Jag bestämde mig ganska nyligen för att läsa den igen. Det är en helt fantastisk bok.
 
Boken handlar kort sagt om tre kungar i Israel på Bibelns tid. Saul, David och Absalom. Främst handlar den om David och hans inställning till ledarskapet hos de andra kungarna. Saul var den kung som regerade innan honom. Den kung som var hård, som hotade honom till livet när han var i hans tjänst och som han en dag tvingades att fly från. Absalom var Davids son som inte var nöjd med hur saker var och som därför samlade ihop några fler och gjorde uppror mot David under den tid när han var kung. Boken handlar om ledarskap. Om hur man ska ställa sig till ledarskap och hur man egentligen kan veta om en ledare är från Gud eller inte. Om man nu kan veta det, det vill säga…
 
Den här boken är bra på så många olika sätt. Det är en historia som kommer att beröra dig på djupet. Den är skriven på ett enkelt sätt, även om jag samtidigt kan uppleva att några engelska ord är lite svåra (och nej, jag har tyvärr ingen koll på om boken är översatt till svenska). Den är skriven på ett vackert och inspirerande sätt. Jag skulle skulle nog säga att det finns något poetiskt över det. Det är en bok som får dig att tänka till och söka efter vad som finns i ditt eget hjärta. Jag rekommenderar den verkligen. Dock skulle jag nog säga att det är bra att veta att den är riktad till kristna och att det antagligen är lättare att förstå den fullt ut om du vet historien bakom Saul, David och Absalom sedan tidigare.
 
 

I'm never going back. The past is in the past. Let it go, let it go…

Den här veckans citat kommer från låten Let It Go med Idina Menzel. Ni känner säkert igen den från filmen Frozen, som jag måste erkänna att jag inte har sett än. Jag måste göra det någon gång.
 
Veckans Citat: I'm never going back. The past is in the past. Let it go, let it go…
 
Det förflutna är i det förflutna. Det finns en anledning till det. Om vi inte själva vill så behöver vi aldrig gå tillbaka, vi kan bara släppa det och gå vidare. Vilken underbar sanning. För er som, liksom jag, inte kopplar ihop ert förflutna med vackra leenden och rosaskimrande moln är det här citatet fantastiskt. Let it go…
 
 

Finbesök av en nyckelpiga.

Jag har lite bilder som jag inte har visat för er än. Det är bilder från en kväll för drygt två veckor sedan när jag hade en ganska vanlig kväll. Jag pratade i telefonen med mormor, just minding my own business, och så såg jag den. Nyckelpigan. Den hade kommit in genom fönstret och slagit sig ner på en av Helenas växter. Det är inte ofta man får så gulligt besök, så självklart bad jag mormor vänta och tog några bilder…
 
 

Colbie Caillat - Try. (Du är bra som du är!)

För några veckor sedan såg jag den här videon för första gången. Jag tänkte redan då att jag ville lägga upp den på bloggen någon gång, men det har inte blivit av. Inte förrän nu. Det är en bra låt med ett väldigt bra budskap. Ett budskap som säger att du är bra som du är. Det kan vi alla behöva höra ibland. ♥
 
 

Dagarna fortsätter att rusa fram…

Dagarna fortsätter att rusa fram, och jag tror inte ens att jag är speciellt förvånad över det längre. Helt plötsligt är det fredag. Ännu en dag. Fredagarna är inte så värst speciella just nu på sommarlovet, men jag misstänker att de snart kommer att vara det. Snart kommer jag att älska dem igen. Även om det just nu känns väldigt långt borta med vardag och fredags-längtan. Och det kan det väl få vara ett tag till. Åtminstone en vecka till, sen kanske jag borde ta reda på vilken tid jag börjar den 18:e och om det är något annat viktigt jag behöver veta inför kursstarten. Just nu känns det dock nästan lite hemskt bara att skriva de här orden. Så vi låter det vara nu.
 
De senaste dagarna har jag inte gjort något speciellt. Tvärtom så har jag varit ganska trött, speciellt på mornarna, och till och med deppig från och till. Det har nog berott på en blandning av olika saker. De flesta av de sakerna skulle säkert kunna beskrivas som småsaker. Men trots det så har jag inte velat göra något, utan har njutit av att bara få vara och åtminstone kunna göra det jag känner för hela dagarna. Ibland är nog det precis vad man behöver. Inga krav. Inga måsten. Nu intalar jag mig hur som helst att jag börjar bli lite mer som mig själv igen. Jag hoppas att det stämmer, för jag vill kunna uppskatta varje dag fullt ut och le åt solen som tränger sig in genom fönstret genom körbärsträdet här utanför. Lite till. Ännu en varm solstråle, ännu en promenad i ballerinaskor innan löven börjar falla…
 
 

Star Trek: Voyager. And the journey continues…

Förra veckan såg jag klart Star Trek: Voyager. Jag visste redan innan jag började se serien att jag var fast för Star Trek, men jag hade egentligen inga speciella förväntningar på Voyager förutom att det antagligen skulle bli ännu en science fiction-story som jag skulle gilla. Men jag upptäckte ganska snabbt att det blev mer än så. Mycket mer än så. Jag har alltid älskat en bra story. Filmer, TV-serier och böcker är en fantastisk uppfinning om du frågar mig. Så har jag känt så länge som jag kan minnas, och jag tvivlar på att det kommer att förändras. Nu har jag ju till och med skrivit en egen bok. En egen story. Men det är bara en parantes, för det som jag egentligen vill säga är att jag har fått en ny favoritstory. Jag föll riktigt hårt för Star Trek: Voyager. Mer än vad jag någonsin hade kunnat ana. Jag älskar Voyager och jag är så glad att jag började se det. ♥
 
Bakgrundsbilden som jag har i datorn numera.
 
Som tur är så behöver inte storyn vara slut än, trots att jag har sett alla avsnitten. För det finns böcker också. Många böcker. Nästan 50 böcker, och det kommer antagligen att skrivas många fler. Det finns böcker som är bokversioner av vissa avsnitt, böcker som utspelar sig under seriens gång som är nya stories och sen finns det böcker som utspelar sig efter serien där man får fortsätta följa karaktärerna i Voyager. Det finns en grej med serien som jag saknade i avsnitten, och jag tänker inte förstöra för någon med att säga vad det är, men som jag har läst kommer i "efter serien-böckerna". Normalt avskyr jag spoilers, but this I had to know. Så nu har jag böcker att läsa i flera år framöver. Sen kan jag ju alltid köpa DVD-boxen och se hela serien igen, och igen. And the journey continues… Forever and always.
 

Top 10 för vecka 32 2014.

Collide fortsätter att ligga kvar på förstaplatsen även denna vecka. Jag kan inte komma ihåg att jag har haft samma låt på förstaplatsen så här länge tidigare, men den är ju så otroligt bra. Det har kommit in några nya låtar på listan, tre av dem är helt nya för listan medan Jolene har varit med tidigare för ungefär två månader sedan. Och som ni ser så har introlåten till Star Trek: Enterprise som jag har börjat kolla på nu dykt upp här.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Howie Day - Perfect Time of Day (+ 2)
 
4. Howie Day - Oxygen (- 1)
 
5. Idina Menzel - Let It Go
 
6. Russell Watson - Where My Heart Will Take Me (Theme From "Enterprise")
 
7. Carrie Underwood - Blown Away (- 3)
 
8. Christina Perri - A Thousand Years (- 2)
 
9. Christina Aguilera - Fighter
 
10. Jill Johnson - Jolene
 

Mysbilder på Lukas och Tarzan.

Idag tänkte jag bjuda på det sista inlägget med nya kattbilder som jag tog när jag var i byn. De här bilderna är tagna en kväll när Lukas och Tarzan låg i min säng och såg söta ut. De första tre bilderna är på Lukas och den sista är på Tarzan. ♥
 
 

If something is wrong, fix it if you can. But train yourself not to worry. Worry never fixes anything.

Den här veckan har jag valt ut ett citat av Ernest Hemingway som jag såg på facebook förut i någon av alla de där grupperna som jag följer och som lägger upp citat.
 
Veckans Citat: If something is wrong, fix it if you can. But train yourself not to worry. Worry never fixes anything.
 
Jag tycker att det här citatet är så klockrent. Det stämmer verkligen, och de flesta av oss vet nog egentligen att det gör det. Det är bara så svårt att sluta oroa sig när det är vad man i princip alltid har gjort i svåra situationer. Det är därför vi behöver träna oss i att inte oroa oss. Det är fullt möjligt, och vi kommer att må så mycket bättre av att inte leva i oro. För oro fixar aldrig något. Det enda oro åstadkommer är att få oss att må dåligt.
 
 

Skräckhistorier á la Erica.

Läskiga grejer har hänt sedan sist jag skrev ett vardagsinlägg. Åtminstone om man är trött och lättskrämd. Det började för några dagar sedan när jag satt i sängen med en bok innan jag skulle sova. Plötsligt flög en fjäril fram och satte sig på väggen vid huvudänden på sängen. Det var dock inte vilken liten oskyldig fjäril som helst. I mina ögon var det en svart fjäril med pansarvingar. När den flög lät det som metall som slår mot metall och dess kropp var stor och tjock. Den såg ut som någon sorts superfjäril. Eller en ännu bättre beskrivning kanske skulle vara en korsning mellan en fjäril och en fladdermus. Förskräckt försökte jag putta bort den med en kudde, men den verkade inte ha någon lust att flytta på sig utan rörde sig bara tillräckligt mycket för att komma bort från kudden som nu hade blivit mitt vapen. Jag gick sedan in i köket för att hämta flugsmällaren och lyckades träffa den stackars varelsen där den satt på väggen fortfarande nära sängen. Den föll till golvet och det blev en mörk fläck på väggen. Det här var inte klokt. Jag hade dödat en fjäril! Eller hade jag det!? Jag tog ett djupt andetag och försökte peta fram den med flugsmällaren där den nu låg bakom Helenas nattduksbord, men då hoppade den undan in bakom hennes säng. Jag skakade lite på huvudet, fortfarande något förskräckt, och gick sedan och la mig. Två dagar senare såg jag en lite mindre mörkbrun fjäril som verkade vara ganska ofarlig, trött som jag var orkade jag inte bry mig utan lät den sova på min vägg och tvingade (ja, tvingade!) ut den genom fönstret nästa dag…
 
Nästa historia utspelade sig tidigt imorse. Runt halv sex för att vara mer exakt. Jag vaknade av ett starkt muller som kom utifrån. Det blixtrade och mullrade och hela himlen verkade vara i uppror. Det höll på i säkert en halvtimme och där låg jag i sängen och reflekterade över om detta möjligtvis kunde vara världens ände. Skulle Jesus hämta hem mig till himlen nu!? Skulle jag inte ha mer tid kvar i den här världen!? Jag kände mig inte helt beredd. Det är ju fortfarande så mycket som jag vill göra, även om en evighet med Jesus säkert skulle vara bättre. Att jag kvällen innan hade läst i en kristen roman som handlar om världens slut och Jesu återkomst hjälpte inte. Speciellt inte eftersom världens största åskväder var en del i det. Och jag är åtminstone ganska säker på att jag inte drömde allt det här.
 
Jag lättskrämd!? Vad menar du!? ;)
 
Jag hoppas att ni har fått er ett härligt garv nu. För ja, det är helt okej att skratta åt mina eventuellt något halvt pinsamma skräckhistorier. Det var lite det som var meningen.
 
Det känns förresten som om tiden går lite snabbare än vanligt nu. Som om dagarna rusar fram lite mer våldsamt mot vad de gjorde tidigare. Helt plötsligt är det "bara" två veckors sommarlov kvar. Fast det är ju inte så bara egentligen, men jag har dock en känsla av att dagarna kommer att fortsätta rusa fram och att det snart är skolstart. Men förhoppningsvis känner jag i så fall samma sak även efter skolstarten vilket skulle innebära att mitt sista år på högskolan kommer att gå i rasande fart och jag snart är klar med allt pluggande. Det gäller ju att hela tiden försöka se allt på den ljusa sidan. Det blir ju så mycket roligare då.
 

Vi behöver se hela Guds ord och inte bara det som vi vill se.

På ett ställe i det åttonde kapitlet i Markusevangeliet, i vers 31-33, pratar Jesus med lärjungarna om vad som kommer att hända med honom. Han berättar öppet för dem om att han skulle få lida mycket och bli förnekad av bland annat prästerna och de skriftlärda, och att detta skulle leda till att han blev dödad. Han berättade också att han skulle uppstå efter tre dagar. Han sa det på ett sådant sätt så att det inte gick att missförstå honom. Petrus ville dock inte acceptera detta. Allt Jesus sa skulle hända honom var helt enligt profetiorna om Messias i gamla testamentet, och Petrus hade precis bekänt Jesus som Messias. Men precis som det kan vara med oss så tror jag att Petrus bara såg det som han ville se i skrifterna. Han såg Messias som den segrande kungen som skulle rädda Israel. Han förstod inte helheten i profetiorna. För ja, Messias är en segrande kung som ska rädda inte bara Israel utan alla människor som bekänner sig till honom. Men han är också den som skulle dö för våra synder. Allt har sin tid och allt händer inte på en gång. Men för Petrus som vid den här händelsen hade följt Jesus och levt nära honom i flera års tid var det inte roligt att höra att Jesus skulle dö. Han ville inte se den delen av profetiorna. Han ville inte höra om det. Han ville inte att det skulle bli så. Han förstod inte. Jesus tillrättavisade honom för detta.
 
Vi behöver se hela Guds ord och inte bara det som vi vill se. Vi behöver bestämma oss för att lyssna till hela Bibeln och inte bara det som passar oss. Vi behöver ära vad Gud säger oavsett kostnaden. För oss idag kanske det handlar om att vi inte vill acceptera att det står klart och tydligt i Bibeln att sex hör till äktenskapet. För det är ju trots allt helt okej i vårt samhälle idag att ligga med vem man vill, när man vill och hur man vill. Eller vi kanske blundar för att Jesus tydligt har sagt att han är den enda vägen och att ingen kommer till Gud (och i praktiken även till himlen!) utom genom honom, för det kanske betyder att många som vi känner skulle hamna i helvetet om de dog idag. Det är ju då så mycket enklare att bortse från det och istället säga att vi alla kommer till himlen. I princip säger vi ju då också att Jesu död på korset var helt i onödan eftersom vi allihopa, oavsett om vi har fått förlåtelse för våra synder genom Jesu offerdöd på korset eller inte, ändå kommer till himlen sen i alla fall. Vi kan välja att ignorera eller bortförklara det som inte passar oss, eller så kan vi välja att se hela Guds ord för vad det är. Vi kan välja att ära och följa det Gud säger även när det inte är bekvämt för oss. Det var det som Petrus tillslut gjorde. Han fick acceptera vad profetiorna sa, och han predikade längre fram hela Guds ord och ledde många människor till Jesus. Låt oss följa hans exempel idag, även när det är svårt.
 
 

Augusti 2014.

Nu är det dags för en ny månadsupdate igen. Den här gången får ni höra lite om vad jag har haft för mig i juli och vad jag förväntar mig av augusti…
 
Detta hände i juli:
• Den första delen av juli spenderade jag i byn. Med mormor, morfar och katterna. Det var underbart.
• Jag har hängt med Sussie en del och firade bland annat min födelsedag med henne och hennes familj…
• …så nu är jag 26.
• Jag har fortsatt att njuta av sommarlovet och ledigheten, och det har blivit många lata dagar.
 
Månadens kattbild är på Tirsah.
 
Detta händer i augusti:
• Första halvan av augusti fortsätter sommarlovet och det blir fler lata dagar.
• Jag skulle gissa på att det blir ett besök på Grönan någon dag.
• Den 18:e börjar nästa termin vilken för mig blir termin fem av sex på sjuksköterskeprogrammet. Jag kommer då att börja med kursen där man ska skriva C-uppsats…
• Så vi kan nog konstatera att min vardag i princip kommer att återgå till hur den var innan den här långa ledigheten började med skola och allt vad det är. Det blir säkert bra det med.
 


RSS 2.0