Jag behöver helg. Jag behöver vila. Och så lite jobbsnack på det…

Helgen blev väldigt vilosam och mysig, och nu är det snart dags för nästa. Jag behöver en till helg nu. Jag känner det. Veckan har kantats av lite huvudvärk här och där, feber till och från och en enorm trötthet. Jag har hållt mig hemma från skolan förutom idag då vi hade ett obligatoriskt seminarium där vi i grupper skulle redovisa olika psykiska sjukdomar. Min grupp pratade om psykoser med fokus på schizofreni. Det känns lite trist att jag har missat föreläsningarna den här veckan, men hellre det än att missa praktikdagar som jag måste ta igen sen. Så om jag nu ska må dåligt så prickade jag in rätt vecka att göra det på, om vi säger så. Men nu får jag vila. Skippar föreläsningen imorgon och vill nog bara ta det lugnt i helgen så att jag är fit for fight på måndag. Då blir det två introduktionsdagar innan praktiken kickar igång på riktigt.
 
Så här skönt vill jag ha det i helgen. Som en sovande Tarzan. Jag saknar min pojk som bor i byn.
 
Jag har förresten tänkt på jobb mer och mer den senaste tiden. Dels för att jag börjar längta mer och mer till jag har pluggat klart och kan börja jobba istället. Det ska bli så skönt att ha mer pengar än man har som student, speciellt om man undviker studielån till varje pris. Och dels för att jag nog behöver jobba lite extra innan det blir sommarjobb. Kontot skulle uppskatta det. Jag kommer antagligen att jobba på äldreboendet där jag var förra sommaren, så jag funderar på att kontakta dem ganska snart och säga att jag kan börja jobba extra lite redan i typ april eller senast maj. Men först lite vila. Nu ska jag kurera mig, som min morfar skulle ha sagt…
 

Top 10 vecka 9 2014.

Det har blivit lite mer blandade artister på listan den här veckan. Nu finns allt från en låt från Hobbit-filmen som jag inte ens har sett än till kristen musik och förstås fortfarande några låtar med Alanis Morissette…
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.
 

 
 
1. Ed Sheeran - I See Fire (+ 6)
 
2. Alanis Morissette - Guardian (- 1)
 
3. Alanis Morissette - Madness (+ 1)
 
4. Kutless - This Is Love
 
5. Alanis Morissette - Limbo No More (- 3)
 
6. Eminem - The Monster (+ 3)
 
7. OneRepublic - Counting Stars
 
8. Imagine Dragons - Demons
 
9. Alanis Morissette - Thank U (+ 1)
 
10. DecembeRadio - Deeper Well
 

World War Z.

Idag har jag sett World War Z som är en amerikansk skräck/actionfilm från 2013 med bl.a. Brad Pitt, Mireille Enos och Daniella Kertesz i rollerna.
 
Ett virus sprider sig över världen som en löpeld. Ett virus som får människor att snabbt som ögat förvandlas till zombies. Ingen vet hur det började och ingen vet vad man kan göra åt det förutom att fly. Gerry Lane sitter i bilen tillsammans med sin fru och sina två döttrar när staden utan förvarning tas över av zombies. Som före detta anställd hos FN räddas de och tas till en båt ute på Atlanten där Gerry's förra chef vill ha tillbaka honom för att gå till botten med denna nya mystiska sjukdom. Gerry tar motvilligt uppdraget med löftet om att hans familj då kommer att få vara trygga på båten. Ett uppdrag som kommer att ta honom på en resa runt jorden…
 
Jag tycker att den här filmen är bra. Den är spännande och blir aldrig tråkig. Jag gillar Brad Pitt's karaktär Gerry och hela äventyret med att försöka ta reda på var zombie-epidemin ursprungligen kommer från och hur man kan utrota den. Det var dock några frågor som jag känner att jag aldrig riktigt fick svar på, men annars har jag inget att klaga över.
 
Betyg: 7/10
 
 

Jag tror att tentan gick bra, och nu väntar en helt pluggfri helg…

Nu är tentaplugget över för den här gången och kursen i kvinnors och barns hälsa är avslutad. Det känns som att tentan gick bra, och jag tror att jag blir godkänd åtminstone. Så det känns bra och det ska bli skönt med en helt pluggfri helg i väntan på att nästa kurs börjar på måndag. Dock så var det ett skräckblandat äventyr att ta sig in till skolan idag då tentan skulle skrivas. Jag åkte i god tid för att hinna med att lämna tillbaka två böcker på biblioteket och äta lunch i lugn och ro. Men SL (lokaltrafiken här i Stockholm) var inte alls på min sida då jag hamnade på ett tåg som stod stilla i nästan en halvtimme på grund av ordningsproblem. Under den tiden hann jag bli ganska så nervös för att det skulle sluta med ersättningsbuss och att jag inte skulle hinna i tid till tentan. Jag höll nästan på att få ett nervsammanbrott då tåget stod stilla för andra gången. Men jag kom i tid till tentan, fick snällt ta besöket till biblioteket efter och hann äta så mycket som en halv baguette innan vi började. Så ingen skada skedd.
 
Kära SL, få aldrig mer fnatt då jag är på väg till en tenta. Tack på förhand. /Erica
 
På måndag börjar vi en kurs på fem veckor som handlar om psykiatri. Jag har haft kontakt med min nästa praktikplats redan och har fått ett bra intryck av den. Det är en allmänpsykiatrisk avdelning på Karolinska i Huddinge och jag kommer att vara där i fyra veckor. Men först blir det en teorivecka, och innan det den där pluggfria helgen som jag nämnde. Har redan börjat njuta av den. Käkade med Hanna på donken efter tentan, vi skulle ha gått på bio sen också men bestämde oss för att ta det nästa vecka istället. Så nu är jag hemma och bara slappnar av. Det kommer att bli en skön helg.
 

Top 10 vecka 8 2014.

Den här veckan fortsätter med mycket Alanis Morissette på listan, plus två andra låtar som jag fastnade för när jag lyssnade på några låtar som är populära i Sverige just nu.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.
 

 
 
1. Alanis Morissette - Guardian (+ 5)
 
2. Alanis Morissette - Limbo No More
 
3. Alanis Morissette - Ironic (+ 2)
 
4. Alanis Morissette - Madness (- 3)
 
5. Alanis Morissette - Hands Clean (+ 4)
 
6. Alanis Morissette - Head Over Feet (- 3)
 
7. Ed Sheeran - I See Fire
 
8. Alanis Morissette - Hand In My Pocket
 
9. Eminem - The Monster
 
10. Alanis Morissette - Thank U
 

Sista praktikdagen på BB-avdelningen och tentaplugg.

Jag är så less på att det trasiga gör sig påmint. På att sår kan gå så djupt så att det kan ta mer än ett årtionde för dem att läka. Och ibland gör det ont då jag läser något som påminner mig om min egen uppväxt. Jag satt och pluggade inför tentan för bara en stund sen och läste hur barn blev påverkade av att bli lämnade på sjukhuset av sina föräldrar (från sent 1800-tal till mitten på 1900-talet var det vanligt att föräldrarna inte var med sina barn på sjukhuset). Jag blev aldrig lämnad på ett sjukhus, men de tre sakerna som det stod hände med dessa barn - sättet de reagerade på grund av detta - hände med mig. Jag kände igen mig så väl, och det var inte en trevlig känsla…
 
Hur som helst så har jag haft en rätt så bra dag. Det var min sista praktikdag på BB-avdelningen och jag hade slutbedömning på eftermiddagen innan jag åkte hem. Det var lite kaos på avdelningen på morgonen eftersom en barnmorska som skulle ha jobbat var sjuk, så min huvudhandledare som skulle ha varit på avdelningen egentligen behövde gå ner till mottagningen. Eftersom vi var på mottagningen igår (dit föräldrar kommer på återbesök med sina barn typ två dagar efter att de gått hem) så stannade jag på avdelningen och gick med någon annan. Och på det dök läraren upp ganska oväntat till slutbedömningen. Det blev nästan en rolig historia av det. Men jag blev godkänd och dagen var som sagt rätt så bra, så jag har inget att klaga över. Har hämtat ut två psykiatri-böcker som jag köpte till nästa kurs, men än så länge får de stå i skåpet i väntan på att jag ska bli klar med nuvarande kurs som slutar på fredag. Till dess blir det tentaplugg med bibliotekets böcker i släptåg.
 
Jag och min trogne dator och tentapluggar-vän Dell.
 

Bilder och text om den intensiva veckan som blev fylld med hjärtan i fredags.

Nu är den mest intensiva veckan på länge över och jag ligger i soffan under en filt med datorn i knät. Jag njuter. Idag har jag min lediga dag och jag tänker lata mig hela dagen och bara göra det jag har lust med. Det kändes i kroppen igårkväll när jag var på väg hem från sjukhuset att det har varit en lång vecka. Jag var så väldigt trött. Så detta är utan tvekan en av de mest uppskattade vilodagarna jag har haft på länge. Den behövs. Idag ska jag ladda upp med ny energi. Imorgon och på tisdag har jag mina sista praktikdagar på BB-avdelningen och på fredag är det dags för tentan som ska avsluta den här kursen i kvinnors och barns hälsa.
 
I tisdags hade jag seminariet i skolan där jag pratade lite om kulturella aspekter vid amning. Det gick alldeles utmärkt bra och kändes väldigt avslappnat. Inget att vara nervös inför med andra ord. Vid lunchtid åkte jag vidare till sjukhuset där jag skulle gå kvällspass och även ha min halvtidsbedömning. Den hade jag däremot varit mer nervös för. Det var så oklart vad vi skulle bedömas på och ärligt talat kände jag mig lite som en försökskanin eftersom vår grupp är först med att ha fyra veckors praktik inom obstetrik/gynekologi eller pediatrik (tidigare har man haft två veckor inom obstetrik/gynekologi och två veckor inom pediatrik) och då också haft en bedömning eftersom det är vad som ses som en lite längre placering. Men då det blivit klart att vi bedöms på vår delaktighet och att det absolut inte är meningen att vi ens ska försöka vara självständiga inom ett område som faktiskt är en specialitet inom sjukvården blev det lite tydligare. Min huvudhandledare tyckte absolut att jag var godkänd och det blev en bra bedömning trots allt. På tisdag har jag slutbedömningen, men nu känns allt lungt inför det så det känns inte alls som någon stor grej längre.
 
En del av det som fanns i paketet från byn. ♥
 
I fredags då det var alla hjärtans dag blev min dag mycket mysigare än vad jag hade planerat. Mormor och morfar hade skickat ett paket innehållandes gelehjärtan, choklad, strumpor och ett gulligt kort. Helena bjöd mig på middag och jag fick även en matlåda att ta med till sjukhuset igår, och som om inte det räckte hade hon köpt lite fika och dekorerat vardagsrummet med lite hjärtan och annat fint medan jag stod i duschen. Så förutom tentaplugg spenderades fredagskvällen också med mys, god mat, godis och fika.
 
 
Igårkväll var jag på förlossningen på Karolinska i Solna. Alla i klassen får möjligheten att vara där en dag då man läser den här kursen. Det var väldigt lugnt där just igårkväll, så i princip hade varje barnmorska bara en patient att ta hand om. Jag fick vara med och ta hand om en mamma som var i vecka 42 och som därför fick dropp för att sätta igång värkarna eftersom det finns risker med att gå för långt över 40 veckor som är en normallång graviditet. Jag fick vara med genom hela processen; då hon började få mer regelbundna värkar, själva förlossningen och tiden direkt efter förlossningen. Det var så häftigt att vara med då en liten bebis föddes! Och att jag fick klippa av navelsträngen eftersom pappan inte ville göra det var inte helt fel heller…
 
En Instagram-bild togs innan jag gick in.
 

Top 10 vecka 7 2014.

Nu har Spotify uppdaterat min personliga lista som innehåller de låtar som jag har lyssnat mest på den senaste veckan, så jag uppdaterar här också. Det som har hänt sen sist listan dök upp här är att jag har fastnat riktigt galet mycket för en del låtar med Alanis Morissette
 
 
1. Alanis Morissette - Madness
 
2. Alanis Morissette - Limbo No More
 
3. Alanis Morissette - Head Over Feet
 
4. Alanis Morissette - Out Is Through
 
5. Alanis Morissette - Ironic
 
6. Alanis Morissette - Guardian
 
7. Alanis Morissette - Not As We
 
8. Alanis Morissette - Hand In My Pocket
 
9. Alanis Morissette - Hands Clean
 
10. Alanis Morissette - Thank U
 

Fear will pass, but regret is forever.

Nu är det dags för ett nytt Veckans Citat igen. Den här gången har jag valt ut ett citat av Jillian Michaels, en av tränarna i The Biggest Loser. Jag tänkte att det passar bra nu då säsong 15 slutade förra veckan. Jag följde det via youtube, så när svensk tv visar det har jag ingen koll på.
 
Veckans Citat: Fear will pass, but regret is forever.
 
Jag tycker att det här citatet är så klockrent och kan kopplas till så mycket mer än enbart deltagarnas rädsla. Det stämmer in på rädsla i allmänhet. Vi har nog alla varit med om situationer där vi har låtit bli att göra det som vi egentligen ville på grund av rädsla och sen ångrat oss. Då vi är i en sån situation nästa gång så är det här citatet något att komma ihåg. Fear will pass, but regret is forever.
 
Tränarna vid finalen förra veckan: Dolvett, Bob och Jillian.
 

Helgen har bjudit på underbar vila och en semla.

Det har varit helt galet skönt med en helg som vila har varit en stor del av. Jag behövde en sådan helg. Nu känner jag att jag mår bra igen, så det var nog bara att jag var tröttare än vanligt förut. Jag behövde liksom bara få sova lika länge som en morgontrött tonåring, glo på tv-serier, läsa och bara vara. Och såklart bli bjuden på semla av Helena och mysa med levande ljus. Idag har jag dock en pluggdag, men har dock lovat mig själv att jag ska få några slappa timmar på kvällen. Jag känner att det behövs med tanke på att jag har praktik (plus ett seminarium!) måndag till lördag nästa vecka och då inte kommer att hinna/orka plugga så mycket utöver det. Så det får bli idag och sen dagarna innan tentan som får bli de större tenta-plugga-dagarna. Det kommer att bli en intensiv vecka, men det blir säkert roligt också. På lördag kommer jag att vara på förlossningen, så man ska ju inte klaga direkt.
 
Jag missade att ta en bild igår, men semlor ser ju ganska lika ut så här är en bild från ett annat år.
 
Imorgon kommer ett tidsinställt Veckans Citat att dyka upp här, men annars tror jag att det kommer att vara ganska tyst här under den kommande veckan. Eller det beror i och för sig på hur trött jag är och på om Spotify kommer att uppdatera den där topplistan eller inte (det har varit dåligt med det de senaste veckorna)
 

Kejsarsnitt, trötthet och lite drömmande.

Jag fick vara med på kejsarsnitten igår som jag hade hoppats. Det blev en dag utöver det vanliga, skulle man lugnt kunna säga. Först förberedde vi mammorna för operationen med att bland annat sätta en PVK (tunn liten plastkateter som man kan ge läkemedel och sätta dropp genom) på varje arm och en urinkateter. Papporna fick en blå plastrock att ta på sig lagom till det var dags att gå ner till operationen och vi hade operationskläder. (Jag tycker att det känns så coolt att gå omkring i operationskläder!) Där fick mammorna epiduralbedövning och de sista förberedelserna gjordes. Papporna fick sitta vid huvudändan vid operationsbordet under själva operationen tillsammans med mamman som inte var nedsövd utan "bara" bedövad. Det var så häftigt att se hur kirurgen skar upp magen och underhudsfett för att till sist komma fram till livmodern och plocka ut bebisen. Jag hann vara med på två kejsarsnitt och det gick bra bägge gångerna. Två friska bebisar föddes och jag var med då barnmorskan gjorde de första kontrollerna samt vägde och mätte bebisarna. Pappan klippte av den sista biten av navelsträngen, fick sätta på bebisen en liten vit mössa och den första blöjan. Anledningarna till just de här kejsarsnitten var en tarmsjukdom (ulcerös kolit) som hade försämrats vid förlossningen då paret fick sitt första barn samt HIV där det finns en risk att barnet kan smittas under själva förlossningen om man föder vaginalt.
 
Bilderna är hittade via google. Så att ni inte tror att jag stod där med kameran i högsta hugg…
 
Det var en väldigt trött Erica som kom hem igår. Tro det eller ej så gick jag och la mig vid halv tio bara för att jag kände att jag knappt kunde hålla mig vaken längre. Jag var så galet trött. Mer trött än vad jag brukar vara, så just därför kändes tre dagars ledighet mer uppskattat än vanligt. Idag har jag sovit och vilat mycket. Börjat plugga lite inför tentan om två veckor har jag gjort ett tag också, jag kan ju inte ligga på latsidan för mycket. Men resten av kvällen och hela dagen imorgon tänker jag skona mig själv från plugg. Jag är fortfarande så trött, har lite ont i halsen igen och känner mig ganska utslagen. Det känns på ett sätt som att jag har varit förkyld från och till (samma förkylning som liksom aldrig försvunnit helt) i typ en månad nu. Fast nej, nu är jag bara trött. Inte sjuk. Jag sov ju trots allt lite dåligt under veckan, så det är nog därför. Gud, beskydda mig från sjukdom.
 
Inatt någon gång under alla underbara timmars sömn drömde jag en romantisk fantasy-dröm som säkert skulle kunna vara en del i en film. Speciellt eftersom jag kände igen två av karaktärerna från Star Trek: Deep Space Nine som jag ser på nu. Det kändes som att jag var i byn i drömmen också, så det var nog en blandning av en hel massa saker. Då jag vaknade tänkte jag på min blivande man. Vem är du?
 

Praktikprat, oläkta sår och söta katter.

Förra veckan tog jag ett bad och började helt plötsligt skratta då jag tänkte på Kalle Ankas berömda bad. Ikväll då jag stod i duschen började jag skratta igen. Den här gången bara ändå. Helena skulle nog ha sagt att jag fick ett av mina flipp. Men har man roligt ska man väl inte klaga.
 
Jag känner mig piggare nu och har orkat med allt som jag behövde orka med den här veckan. Det är jag nöjd med. Nästan klar med den skriftliga seminarieuppgiften är jag också tack vare flera timmars pluggande igår. Det plus det faktum att jag är ledig fredag, lördag och söndag borde kunna ge mig en åtminstone någorlunda lugn helg. Det kan behövas inför nästa vecka, om vi säger så. Då har jag i princip fullt upp måndag till lördag. Det blir en lång vecka, och sen borde jag börja plugga till tentan ganska snart också. Men det blir bra. It's just life.
 
På praktiken känns det som att det går helt okej, trots att jag inte riktigt förstår vad jag ska bli bedömd på. Vi har ett formulär (AssCe) som vi går igenom på våra längre praktiker, men tidigare har man i den här kursen haft två veckor obstetrik/gynekologi och två veckor pediatrik och på så korta praktiker sker ingen specifik bedömning. Nu är det ändrat och vi är första gruppen efter den förändringen. Som jag skrev sist kan jag inte göra så mycket som vid de tidigare praktikerna. Det är annorlunda att gå med en barnmorska, och ingen verkar riktigt veta hur bedömningen kommer att gå till. Men det lär väl märkas på tisdag nästa vecka om inte annat. Hoppas att det blir bra. Något mer som jag hoppas på är att jag får vara med på de planerade kejsarsnitten imorgon. Och att jag inte ska tänka för mycket på vissa saker…
 
Att vara runt så många söta bebisar gör känslan att kärleken mellan barn och föräldrar är så stor. Det är nu ännu svårare att förstå hur en förälder som fått en liten bebis att ta hand om senare i hans/hennes liv på något sätt kan överge eller lämna sitt eget barn. Lämna henne ensam hemma fast hon är rädd, inte finnas där eller ens se till att det finns bra mat för henne att äta, gå ifrån henne gråtande och sen vara borta hela natten, inte ge henne den trygghet hon behöver. Såna saker. Efter alla dessa år finns det fortfarande smärta kvar efter min barndom. Sår som inte är helt läkta. Jag har intalat mig själv så många gånger att allt är bra nu. Men sanningen är den att det inte är det. Inte helt. Men jag kämpar för att lämna det helt bakom mig. Jag ber att alla sår ska bli läkta. Jag försöker att be för mina föräldrar trots att det tar emot många gånger. Och jag tror att jag en dag, någon gång, inte längre ska må dåligt över detta på något sätt. Att jag ska kunna vara i samma rum som mina föräldrar utan att minnen sköljer över mig så att jag bara vill skrika rakt ut. Jag får påminna mig själv om att jag trots allt har kommit långt. Idag mår jag bra i vardagen. Så länge jag inte sätts i situationer där minnena blir för starka och minnesbilderna tar över och lämnar mig i en ångestfylld plats mår jag faktiskt bra, och så har det inte alltid varit. Det är både sorligt och fascinerande att smärta som man utsätts för just i barndomen eller i tonåren kan stanna kvar så länge. Det är något speciellt med just den smärtan. Något hemskt.
 
Min fina Petrus som jag saknar.
 
Och för att avsluta det här inlägget (som blev lite längre än vad jag hade tänkt) vill jag berätta att jag har tänkt mycket på mina katter idag. Jag har berättat roliga historier om söta saker de har gjort för Hanna när vi åt lunch. Jag saknar dem. De är i byn, och jag är här. De är i byn dit mina föräldrar kommer så ofta numera. Sist jag var där var i augusti med Susanne. Jag längtar till jag får krama dem igen. De och mormor och morfar. Och jag ler åt de fina minnena jag har av dem. De är så fina, mina katter…
 

En febrig Erica och några ord om hur det är på BB-avdelningen.

Jag har inte mått så bra den här veckan heller, och igår vaknade jag på morgonen och mådde riktigt dåligt. Jag spenderade dagen med att stoppa i mig Alvedon för att dämpa febern, sova, vila, se på tv-serier och bara strunta i allt annat. Idag intalar jag mig själv att det känns lite bättre, men jag har fortfarande feber. Jag är dock glad för att det värsta kom under helgen då jag ändå är ledig, för jag vill för allt i världen inte behöva missa någon praktikdag som jag måste ta igen senare. Förhoppningsvis kommer jag att orka med kvällspasset som jag har imorgon. Jag tror det. Jag hoppas det. Jag ska fortsätta vila idag och har bestämt mig för att vissa saker som jag hade tänkt göra, till exempel skriva lite på min bok och arbeta med den skriftliga seminarieuppgiften, kan vänta till en annan dag. Jag har ändå kommit en bit på den uppgiften i alla fall, och eventuellt så räknar jag lite läkemedelsdosering inom pediatrik istället. Det är ett test vi gör på pingpong (vår studieportal eller vad man kallar det) och det rättas automatiskt och man får så många försök som det behövs, så det kan jag ju kolla lite på kanske.
 
En bild från i höstas på en frisk Erica. Snart är jag en frisk Erica igen.
 
Jag trivs bra på BB-avdelningen, förresten. Det märks att det är brist på barnmorskor och det verkar ställa till det lite ibland, men jag skulle inte säga att det är något som har påverkat mig som student så väldigt mycket. Det som har varit är väl att vi skulle kunna ta emot fler på avdelningen vissa dagar om det fanns fler barnmorskor där samt att vi ibland inte har kunnat ta emot kejsarsnitten eftersom de kräver mer omvårdnad. Det har även hänt att handledaren knappt har hunnit äta på grund av att det har varit så mycket att göra, vilket har blivit en enorm kontrast mot hur lugnt jag har fått ha det. Som student får man ju aldrig samma press på sig som de anställda, men eftersom BB tillhör en specialite inom vården och barnmorska är en vidareutbildning så har det inte alltid varit saker som jag har kunnat göra. Speciellt inte i början. Det har blivit lite som att nästan allt är nytt igen. Det är ett annorlunda dokumentationssystem, undersökningar på bebisar som vi inte gått igenom i skolan (helt enkelt eftersom vi har praktik på olika ställen och bara några av oss är på BB), mycket hjälp med amning och liknande saker. Då det gäller läkemedel har jag fått blanda och ge antibiotika en-två gånger, men annars är det mest värktabletter som gäller. Men jag börjar lära mig de enkla bebisundersökningarna som görs regelbundet, försöker hänga med i hur barnmorskorna dokumenterar och kommer säkert att kunna göra det självständigt ganska snart. Att hjälpa till med amningen då mammorna vill ha råd och ge information borde jag nog klara av också innan praktiken är slut. För det roligaste är ju om man inte känner sig som en svans så mycket. Men hur som helst så känner jag mig väldigt välkommen på avdelningen. Det märks att de vill att jag ska få vara med på saker och då det behövdes var det inga som helst problem med att ändra mitt schema lite. Så jag tror att de återstående tre veckorna kommer att bli riktigt bra.
 

Februari 2014.

Nu har det blivit februari. Tiden hoppar fram som en entusiastisk groda och vad passar inte bättre då än att stanna upp för en stund och reflektera över hur januari var och vad jag förväntar mig av den här nya månaden som har hoppat fram…
 
Detta hände i januari:
• Månaden började med de sista två veckorna praktik på gastroavdelningen som jag var på i sammanlagt åtta veckor. I samband med det slutade kursen Omvårdnad inom somatisk vård och milstolpen halva utbildningen avklarad uppnåddes.
• En ny kurs, Kvinnors och barns hälsa, satte igång termin fyra och jag har nu hunnit komma till nästa praktikplats (efter en veckas teori) som är K 86-88 som är en BB-avdelning på Karolinska i Huddinge.
Vardagen har varit ungefär som vanligt. Har dock känt mig förkyld lite från och till, men inget som inte går över som tur är. Har blivit lite extra vila, helt enkelt.
 
Den här månaden har Pontus äran att få vara med på månadens kattbild. ♥
 
Detta händer i februari:
• I februari fortsätter praktiken på BB med tre veckor till och sen avslutas kursen med en sån där tenta.
• Sista veckan i februari börjar vi med en ny kurs som har med psykiatri att göra och hinner precis avsluta den kursens teorivecka.
• Utöver det har jag inte några direkta planer för månaden egentligen. Utan jag tar det som det kommer och det blir väl nån fika här och där och lite roliga stunder. Livet, helt enkelt.
 


RSS 2.0