Jag vill krama dem. Skruttarna. ♥

Idag tänkte jag bjuda på lite kattbilder igen. Lite bilder på fyra av de där sötnosarna som jag saknar. Åh, vad skulle jag inte göra för att få krama dem just nu. Om någon kunde ta mig dit om så bara för en liten stund så skulle jag nog skutta omkring av glädje som ett barn på en sommaräng. Men jag är tacksam att de finns i mitt liv. Skruttarna. :) ♥
 
Pontus.
 
Petrus.
 
Tarzan.
 
Loka.
 

Top 10 för vecka 31 2014.

Collide ligger kvar på första- och andraplatsen även denna vecka medan Oxygen och Blown Away ligger kvar på en tredje- respektive fjärdeplats. Det är alla riktigt bra låtar, så det finns definitivt en anledning till att de ligger högt på listan. (Lyssna så förstår du!) De nya låtarna som har tagit sig in är bägge låtar som har legat på förstaplatsen längre tillbaka och som jag har fastnat lite för igen nu. A Thousand Years var med här för några månader sedan och låg, om jag inte minns fel, som etta i flera veckor då.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Howie Day - Oxygen (+/- 0)
 
4. Carrie Underwood - Blown Away (+/- 0)
 
5. Howie Day - Perfect Time of Day (+ 2)
 
6. Christina Perri - A Thousand Years
 
7. Howie Day - Ceasefire (- 2)
 
8. Colbie Calliat - Try (+/- 0)
 
9. Kathryn - I See You - Theme From Avatar
 
10. Howie Day - Brace Yourself (- 4)
 

Igår var det min riktiga födelsedag.

Det har fortsatt att vara väldigt varmt. Väldigt, väldigt varmt. Jag har intalat mig själv att jag gillar det, och på många sätt gör jag det också. Jag har hellre så här varmt än går omkring och fryser och känner att jag måste pälsa på mig massa mitt under sommaren. Speciellt när vi ibland inte har mycket till sommar här i Sverige till att börja med. Men jag måste erkänna att jag blev lite glad när det en dag förra veckan blåste och regnet öste ner. Jag var hemma och stod vid fönstret och såg fascinerat på när regnet hoppade mot gatan utanför. Jag gillade det. Jag har för övrigt precis lovat mig själv att jag inte ska klaga när det blir lite svalare igen, som jag har hört att det ska bli nu i veckan. På tal om att inte klaga så är ju det något som man borde leva efter i alla lägen. Ge kritik tycker jag att man kan göra, om det är konstruktiv kritik som kan leda till en förändring, men att klaga, nej, det är egentligen bara onödigt…
 
Sommarlovet har fortsatt att bjuda på en hel del lata dagar här hemma. Igår blev också något av en sådan dag, dock ändå lite speciell på vissa sätt. Det var nämligen min födelsedag igår. Min riktiga födelsedag. Nu är jag 26. Nu får jag inte längre åka ungdomsbiljett på SJ-tågen, reflekterade jag över igår. Så bra att jag fortfarande är student då. Typ. Inte för att jag egentligen ens åker med SJ så väldigt ofta. Men det var så jag tänkte. Lustigt nog. Dagen började med att mormor och morfar ringde till mig på morgonen för att säga grattis och så öppnade jag paketet som de hade skickat.
 
 
Den första halvan av dagen spenderades hemma med lite häng framför Star Trek: Voyager, lite choklad och lite allmänt mys. Senare mötte jag upp Susanne och hennes mamma, det handlades lite och sen följde jag med hem till dem. De bjöd på tacos, glass, tårta, jag fick en present och det är definitivt ingen överdrift att säga att jag blev rätt så bortskämd. Kanske lite så som man ska bli när man fyller år. Jag gillar den där familjen. Det brukar skämtas lite om att de har adopterat mig. Fast det är nog inte bara ett skämt ändå. De ger mig alltid så mycket mer än vad som borde kunna anses vara vanligt om jag "bara" skulle vara en av Sussies vänner. Hur som helst så uppskattar jag dem massvis. Det känns bra att ha lite av en extra-familj när man kommer från mindre trevliga familjeförhållanden.
 

If you are sick in your body, He is the God of miracles. If you are homeless and poor, He is the God of miracles. If you have lost all your hope, He is the God of miracles. If you are broken inside, He is the God of miracles.

Nu är det dags för ett nytt Veckans Citat igen. Den här gången har jag valt ut ett citat från en lovsång som lovsångsteamet i min kyrka (SOS Church) alltid brukar sjunga på våra missionsfestivaler runt om i världen. Låten heter God of Miracles och finns på en skiva med dem, men tyvärr varken på Spotify eller youtube så därför kan jag inte lägga upp någon video.
 
Veckans Citat: If you are sick in your body, He is the God of miracles. If you are homeless and poor, He is the God of miracles. If you have lost all your hope, He is the God of miracles. If you are broken inside, He is the God of miracles.
 
Gud är en miraklernas gud. För honom är ingenting omöjligt. När vi kommer till honom, tror på honom och tar emot Jesus som vår herre får vi våra synder förlåtna och får börja ett nytt liv med honom. Efter det kan vi som Guds barn komma till honom och be om vad vi vill och lita på att han hjälper oss. Vi kan lita på att vi kommer att få ett liv där mirakel inte alls är omöjligt längre. Lider du av en sjukdom, är du hemlös och fattig, lever utan hopp eller är trasig på insidan så är han en gud som kan utföra mirakel i ditt liv. Det har han gjort i mitt. Om du har några frågor om Gud så är du välkommen att ställa dem här eller varför inte gå in här och läsa om vad Gud har gjort i både mitt och i andra människors liv.
 
 

Naturbilder från byn.

Några naturbilder blev det också när jag var i byn. Om det finns någon plats i världen där jag i princip aldrig har svårt att hitta fotoinspirationen så är det när jag är i byn. Naturen där är helt fantastisk. De här bilderna är från när jag, mormor och morfar tog en promenad och gick förbi en åker som är bara ett stenkast från huset.
 
 

Fler mysiga kattbilder. Den här gången på prins Petrus och mysiga Snuttan.

Det finns fortfarande kattbilder kvar att visa från när jag var i byn, så jag tänker att jag fortsätter på samma spår som igår. Ni får helt enkelt njuta av att kolla på mina fina älsklingar idag med. Idag är det Petrus på de tre första bilderna och kameratjejen Snuttan på de två sista. Det är två och en halv vecka sen jag kramade dem nu, så ja, jag saknar dem. Men att ha lite nya bilder att kolla på får räcka just nu. ♥
 
 

Snuttan och Sessan.

Nu är det dags för lite härliga kattbilder igen. Den här gången tänker jag visa några bilder på två av mormors katter; Snuttan och hennes dotter Sessan. De tre första bilderna är på Snuttan och de två sista är på Sessan.
 
 

Värme, mysiga kvällar och paket.

Det fortsätter att vara riktigt varmt här i Stockholm. Igår när jag kom ut från gymmet på förmiddagen kändes det lite som att gå in i en bastu. Det var en känsla som påminde mig om när jag var i Thailand och vi var inne i någon affär eller restaurang med AC och sen kom ut igen. Tänk att få uppleva den känslan i Sverige. Det är inte illa pinkat. Jag gillar värmen, även om jag ibland känner att jag hellre håller mig inne eftersom det är svalare här. Men jag är glad över att kunna säga att jag har hållit mitt löfte som jag gav mig själv för flera år sedan. Löftet om att aldrig klaga över värme. För tro mig, frysa har jag ganska lätt för och jag är egentligen inget stort fan av vintern i övrigt heller. Så när värmen kommer så klagar jag inte. När värmen kommer så uppskattar jag den och är glad att den är här. Sen finns det vissa andra saker som kan gå lite upp och ner just nu, men det är inget som gör mig alltför ledsen. Jag är faktiskt ganska glad ändå.
 
Nu har Helena åkt till sina päron och jag har lägenheten för mig själv igen. Nu kan jag busa hur mycket jag vill. Or not. Relax, it was just a joke. Hur som helst så var det kul att hon var hemma en vecka innan hon försvann igen så att jag fick hänga med henne lite eftersom vi gick om varandra där ett tag med mig i byn och sen hon i Tanzania. Jag kan förresten inte minnas när vi såg så många avsnitt av LOST på en gång senast. Det har nog aldrig hänt. Varken med LOST eller någon annan serie som vi har sett. Det blev många mysiga kvällar, och innan hon åkte överraskade hon mig med en tavla som hon hade gjort och satt upp vid huvudänden på min säng när jag inte såg det. Den är jättesnygg och det står "Dream sweet dreams" på den. Eftersom hon antagligen inte är hemma till jag fyller år på måndag så ville hon att jag skulle få den nu, och jag älskar den.
 
 
En till sak som jag älskar är det faktum att mormor och morfar har skickat ett paket till mig på posten. Jag var och hämtade ut det i tisdags när jag handlade och nu ligger det inne i ett skåp och väntar på att det ska bli måndag. Vi har bestämt att jag inte ska öppna det förrän på min födelsedag. Som ni kanske kommer ihåg blev jag firad av de när jag var där, så de ville helt enkelt skicka något extra som jag kan få på min "riktiga" födelsedag. Det blir många firanden i år, för Helena har sagt att hon vill fira med mig när hon har kommit hem och på måndag har jag en dejt med Sussie. So no complaints here.
 

Top 10 för vecka 30 2014.

Den här veckan är det några nya låtar på listan som jag tycker är riktigt bra och som jag har fastnat ordentligt för. Bland annat Oxygen med Howie Day och Blown Away med Carrie Underwood. Det fortsätter vara många låtar med Howie Day på listan, och det kommer kanske inte som en överraskning för någon av er längre att Collide är kvar i toppen. Jag vill förresten passa på att tacka er som lägger upp musiktips på era bloggar, för det är tack vare er som jag började lyssna på Blown Away och Try till att börja med. Så tack, och jag hoppas att ni känner att ni får bra musiktips här genom min lista också.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. Howie Day - Oxygen
 
4. Carrie Underwood - Blown Away
 
5. Howie Day - Ceasefire (+ 3)
 
6. Howie Day - Brace Yourself (+/- 0)
 
7. Howie Day - Perfect Time of Day (+/- 0)
 
8. Colbie Caillat - Try
 
9. Howie Day - End of Our Days (- 5)
 
10. Howie Day - This Time Around - Chris Lord-Alge Mix
 

Matte, vi är trötta!

När jag var i byn fick jag till två roliga bilder på katterna en kväll. Jag var ute på bron och skulle precis ta en bild på Tarzan. Jag hade gjort alla inställningar som jag ville i kameran och är bokstavligt talat en sekund från att ta bilden när han gör det. Han gäspar. Så jag tar min chans och får en gäsp-bild. Bara minuter senare händer samma sak igen, fast den här gången med Lukas som gäspar ännu större. Då hann jag dock inte fixa med inställningarna, men tycker att den andra bilden blev helt okej ändå. Roliga katter, det där.
 
Tarzan.
 
Lukas.
 
Jag har fortfarande en del bilder från byn kvar att visa, så ni har mer att se fram emot. Det kommer att dyka upp fler bilder därifrån lite då och då under de kommande två veckorna.
 

Never lose hope. You never know what tomorrow might bring.

Jag har så många blivande Veckans Citat som ligger och väntar på att få komma upp här så att jag först hade lite svårt att välja ett till idag, men sedan kände jag att det här nog är det som ligger mig varmast om hjärtat just nu. Jag kommer inte riktigt ihåg var jag såg det någonstans, men jag gissar på att det var på facebook i någon av alla dem inspirerande grupper som jag följer där.
 
Veckans Citat: Never lose hope. You never know what tomorrow might bring.
 
Jag vet inte vilken situation du befinner dig i just nu. Men av erfarenhet vet jag att en situation, hur svår och jobbig den än kan tänkas vara, kan förändras. Kanske till och med mycket snabbare än vad du tror. Jag har haft jobbiga situationer som har förändrats. Jag kommer ihåg en kväll när jag var nere i det mörkaste djupet i en depression, trodde att mitt liv var förstört och att allt var hopplöst. Jag ville dö. Dagen efter bad någon för mig och Jesus botade mig från depressionen och det mörka på insidan försvann. Därför vill jag verkligen lyfta fram det här lite extra: Tappa aldrig hoppet, för du vet inte vad imorgon har att komma med. Eller kanske senare idag. Eller kanske redan nu. Du vet inte. Så sluta aldrig hoppas. Sluta aldrig tro. Jag har fortfarande några situationer som jag hoppas ska förändras, så vi kan hålla fast vid hoppet tillsammans. Och om du vill så kan jag självklart berätta mer för dig om Jesus som är mitt hopp…
 
 

Snuttan poserar med katternas godispåse.

Mormor har en katt som heter Snuttan. Hon är åtta år och är något av en fotomodell. Den här katten blir nästan alltid bra på bilder, och ibland tror jag nästan att hon poserar för mig när kameran är framme. Eller så inbillar jag mig. Men oavsett så fick hon ställa upp på lite bilder i samband med att det bjöds på godis…
 
 

Mormor och morfar. ♥

När jag var i byn passade jag på att få lite nya bilder på mormor och morfar. Jag älskar min mormor och morfar så väldigt mycket. Jag skulle till och med gå så långt som att säga att de är de två personer i den här världen som jag älskar mest. Det finns ingen annan som är som dem, och jag är otroligt tacksam över att ha så fantastiska människor som dem i mitt liv. De är inte perfekta, men det är det ju ingen som är och de har ställt upp för mig mer än någon annan. Jag älskar dem.
 
 

Lite vardagsprat.

Jag har kommit in i vardagen igen här hemma nu sen jag kom hem från byn förra veckan. Inte för att det var så väldigt jobbigt med tanke på att det fortfarande är sommarlov och att det trots allt kändes helt okej att åka därifrån. Jag kom hem till en fortsatt ledighet och jag njuter av den här hemma nu. Jag måste dock erkänna att nu när jag tänker tillbaka på byn så inser jag hur starkt minnet från de första timmarna där är och hur underbart det verkligen kändes att få krama dem alla igen. Jag hoppas att jag får fler sådana minnen. Minnen med dem. ♥
 
Jag har det bra här i värmen. Sen jag kom hem har jag varit på gymmet två gånger, hängt med Sussie, läst mycket, sett många avsnitt av Star Trek: Voyager, ätit lite glass och sovit mer än vad som upplevs som normalt. Jag var så väldigt trött där ett tag. Trött till den grad så att jag till slut började undra om jag höll på att bli sjuk. För visst kändes det kanske lite konstigt i halsen ändå. Fast nej. Jag blev inte sjuk, och piggare känner jag mig också. Skönt. I onsdags kom Helena hem från Tanzania så nu är det lite mer liv här hemma igen. Åtminstone till hon åker hem till sina päron. Det var kul att ses efter flera veckor, och att få höra stories från missionsfältet. Något mer som var kul var att två av Star Trek: Voyager-böckerna som jag beställde kom igår. Så när jag sett klart alla avsnitt av tv-serien så får äventyret fortsätta i böckerna. Cause I don't wanna let it go.
 
Idag är det exakt en månad kvar till jag ska dra mig tillbaka till livet som sjuksköterskestudent igen. Till det sista året på högskolan. Det är skönt att det är en hel månad av ledighet kvar att njuta av. Jag tror att jag kommer att känna mig redo för att komma tillbaka till skolan igen när det väl är dags. Faktum är att jag till och med kände lite höstkänslor under en dag när det regnade, och att jag kikade in på CSN:s hemsida och ordnade med studiebidrag för det här sista året. Men nu är jag tillbaka i summer-mode igen. Det finns mycket kvar av sommaren att uppleva och njuta av. Ett exempel är att jag inte har varit på Grönan med Diana än.
 
En bild på Tindrah från 2010. Den här sötnosen är mamma till mina andra katter Tirsah, Petrus, Loka, Lukas och Tarzan som alla bor i byn.
 
För att avsluta det här inlägget vill jag berätta något som fick mig att le riktigt stort i onsdags; mormor ringde och berättade att Tindrah har kommit hem igen. Hon var borta i sammanlagt 3,5 vecka. Nästan en månad. Tråkigt nog kom hon inte tillbaka medan jag var där, men det spelar ingen roll längre för jag är glad att hon är tillbaka och mår bra. Eftersom hon har gjort så här förut så var jag väl aldrig riktigt orolig, men ändå. Det är skönt att veta att hon är tillbaka.
 

Boktips: Driven by Eternity, av John Bevere.

Jag läste nyligen ut boken Driven by Eternity av John Bevere. Den är skriven år 2006 och jag har tänkt ett bra tag att jag ska läsa den, men det har inte blivit av förrän nu. Men bättre sent än aldrig.
 
Boken handlar kort sagt om evigheten och vad Bibeln har att säga om det. I Bibeln står det att Gud har lagt evigheten i våra hjärtan, och visst kan de flesta av oss erkänna att det är något speciellt med evigheten som får oss att tänka och drömma lite extra samtidigt som det på ett sätt är ett begrepp som är så stort så att det blir svårt för oss att greppa det helt. I den här boken tar John Bevere först upp vad evigheten är och vi får sedan lära oss hur vi kan leva ett liv med fokus på evigheten. Våra liv här på jorden är trots allt bara en droppe i havet jämfört med vad som kommer sedan, och då kan det också vara värt att veta hur vi ska leva nu för att få ut så mycket som möjligt av allt som vi kan få i evigheten. För att lättare få oss att förstå detta berättar John Bevere, precis som Jesus ofta gjorde, en liknelse som tar upp först livet på jorden och sedan domen inför Gud. Vi får lära oss om både himlen och helvetet mer ingående, och både domen av otroende och troende tas upp. För ja, de troende kristna kommer också att dömas om än inte riktigt på samma sätt. De otroende döms för hur de har levt sina liv och får sedan ta straffet för sin synd som innebär en evighet i helvetet medan de troende som har fått sina synder förlåtna i Jesus och är klara för himlen även de får stå till svars för hur de har valt att leva sina liv. Har de följt Guds kallelse för sina liv!? Har de prioriterat Gud och hans vilja eller levt mer åt det själviska hållet!? Deras frälsning i Jesus kommer inte att ifrågasättas, men däremot kommer det att avgöras om de har gjort vad de skulle och kommer att få ta del av olika belöningar som det står om i Bibeln. Men John Bevere förklarar det här så mycket bättre än vad jag gör, så ni får läsa boken om ni vill veta mer. Den är väldigt bra, så jag rekommenderar den verkligen. Man lär sig så väldigt mycket. Om du vill kan du köpa den här för halva priset.
 
 

Top 10 för vecka 29 2014.

Collide fortsätter att regera på listan, och jag kan inte låta bli att tänka att det nog kommer att fortsätta vara så ett bra tag till. Det känns så. Jag kan inte släppa den här fantastiska låten. Howie Day kommer även in med fler låtar utöver Collide. Annars så är det vissa låtar som kommer och går lite just nu, som till exempel Forgiveness och Happy Home som är tillbaka igen efter att ha varit borta från listan i en vecka.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan sen förra veckan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+/- 0)
 
3. TobyMac - Forgiveness - feat. Lecrae
 
4. Howie Day - End of Our Days
 
5. Kutless - Even If (- 2)
 
6. Howie Day - Brace Yourself
 
7. Howie Day - Perfect Time of Day (- 2)
 
8. Howie Day - Ceasefire
 
9. 15 moderna klassiker - Under ett vattenfall
 
10. Hedegaard - Happy Home
 
 

Under elva dagar fick jag mycket tid med katterna. ♥

Jag hade saknat både mina och mormor och morfars katter under den långa tid som jag inte hade varit där. Så att få krama dem igen, pussa dem igen och gosa med dem igen var helt fantastiskt. Jag hade några av dem i sängen när jag skulle sova, några av dem följde med på promenader på skogsvägen, ibland satt vi bara ute i solen och ibland skämde jag bort dem med godis. Jag är så tacksam för att jag under elva dagar fick mycket tid med de här söta katterna. Jag har så många bilder som jag vill lägga upp här, så ni får helt enkelt stå ut med att det under resten av den här månaden kommer att dyka upp kattbilder lite då och då. Här kommer de första bilderna…
 
Tarzan och Petrus nosar på varandra.
 
Loka käkar godis.
 
Tirsah ligger under soffan, men kameran hittar henne ändå.
 
Lukas är med på en promenad.
 

What a wonderful thought it is that some of the best days of our lives haven't happened yet.

Den här veckan har jag valt ut ett citat som jag först såg hos thegoodquote som jag följer på Instagram. Observera dock att bilden i det här inlägget inte är samma bild som de la upp på Instagram.
 
Veckans Citat: What a wonderful thought it is that some of the best days of our lives haven't happened yet.
 
När jag såg det här citatet blev jag så glad, för det är verkligen en underbar tanke. Tänk till exempel tillbaka på en av de bästa dagarna i ditt liv och tänk dig sedan att det kommer att komma flera sådana dagar som du kommer att minnas med samma glädje. Så länge du är vid liv och kan läsa de här orden så gäller de dig, så försök inte smita undan nu. Ditt liv är inte slut än, och så länge det inte är det så har du något att se fram emot. Du kanske inte bara vet vad än.
 
 

Vi firade min födelsedag i förskott när jag var i byn.

Den 28:e juli fyller jag 26 år, men eftersom det är väldigt osannolikt att jag är i byn då så firade vi min födelsedag den 1:a juli istället. Vi hade vårt tidiga födelsedagsfirande det datumet förra året också, så det kändes ganska passande. Det blev en fin och avslappnad dag. Mormor och morfar kom upp till mig på morgonen och sjöng en födelsedagssång och gav mig presenter och en jordgubbstårta á la mormor. Förutom det som ni ser på bilden fick jag pengar och lite massage av mormor. Men den bästa presenten var nog ändå att bara kunna få fira min födelsedag tillsammans med dem överhuvudtaget. De och katterna är den finaste familjen man kan tänka sig att ha. ♥
 
 

Jag var i byn i elva dagar.

För snart två veckor sedan åkte jag till byn. Jag hade inte varit där sedan i augusti förra året och dagarna innan jag åkte kändes det nästan lite overkligt. Skulle jag äntligen efter alla dessa månader som tillsammans bildat nästan ett helt år få träffa mormor, morfar och katterna igen!? Jag visste inte hur jag skulle känna. Jag var glad. Överlycklig, till och med. Men samtidigt nervös. Det var så längesen sist. Jag visste också att jag inte kunde ge mig själv någon garanti att det skulle bli ett fullkomligt smärtfritt besök. Ett besök utan ångest. Men jag visste att de två personer i den här världen som jag inte orkar träffa skulle åka iväg på semester, och jag visste att det nästan inte finns något annat som ger mig ångest än just minnen från mitt förflutna som blir alltför starka och påtagliga. Jag hänvisar till det här inlägget för er som undrar och som inte riktigt förstår vad jag egentligen pratar om just nu.
 
Hur som helst så släppte all nervositet och osäkerhet när jag kom dit. När jag kom tillbaka hem till byn. Jag kände en sådan glädje på insidan när jag klev av tåget i Tierp och såg mormor stå där. När jag såg morfar som väntade vid bilen. När jag klev ur bilen hemma på deras gård och såg en av mina katter. Det går inte att beskriva det med ord. Det betydde mer för mig än alla pengar i hela världen. Jag var sedan där i elva dagar. Jag njöt av att få umgås med mormor och morfar och katterna, och jag tog till vara på varje dag. Jag tänker aldrig mer ta det för givet. Jag hade en underbar tid där och det enda som jag saknade var Tindrah. Hon är en av mina katter. Hon den där som ibland kan dra iväg i några veckor när vädret verkar tillåta det. Jag hoppas att inget har hänt och att hon mår bra. Jag hoppas att jag får krama henne nästa gång istället.
 
Min by från ett fönster.
 
När jag sitter här och tänker tillbaka så är det några saker som står ut lite extra från mina dagar i byn. Som till exempel polisbilen som stannade på andra sidan vägen, tog emot en passagerare som vi inte riktigt kunde urskilja och sen åkte förbi vårt hus upp på skogsvägen där vi brukar ta promenader. För att förstå hur annorlunda detta var behöver ni förstå att min lilla by är så långt från Stockholm som man bara kan komma. Här hemma krävdes det en polishelikopter som cirklade kring vårt bostadsområde för att jag och Helena skulle ställa oss och glo ut genom fönstret. Men i byn är en polisbil som stannar till, och dessutom åker upp på skogsvägen(!), något av en sensation. Vi stirrade, vill jag lova. Ett annat exempel värt att nämna är Nordupplandskyrkan som jag fick äran att besöka. Det är en fantastisk kyrka i Tierp som mormor och morfar brukar gå till ibland. De ordnade en grillfest hos mormors bror Arne och hans fru Marita en söndag efter deras möte och det var kul att hänga där med församlingen. Ännu roligare var att det spontant blev ett dop den kvällen. Medan vi satt och åt pratade pastorn i församlingen om dopet med en kille där och han ville döpas. Så några, bland annat jag och mormor, hakade på till Långviken där han döptes. Härlig kväll, det där.
 
Som jag redan har skrivit hade jag en underbar tid i byn. Det blev dock jobbigt stundtals, men på elva dagar var de tillfällena långt ifrån i majoritet och det är absolut inte dem som jag kommer att komma ihåg mest. Ångest hade jag vid ett tillfälle och det var inte en panikattack, och det utlöstes i princip enbart av rädslan för att hamna i en situation som potentiellt skulle kunna utlösa en panikattack. Jag antar att vi kan säga att det är en av mina största rädslor. Vetskapen om vad det är och att det går över ger inte mycket just i stunden. När du inte längre har någon kontroll över din kropp, tårarna sprutar, det känns som att du inte kan andas, hjärtat rusar och du för en kort stund undrar om du kommer att dö - då spelar det inte så himla stor roll att du vet varför du mår som du gör. Mormor, som kanske inte ens var medveten om att det hon gjorde skulle hjälpa när jag började må dåligt, tog med mig på en ganska lång promenad trots att klockan var mycket och sen såg vi ett avsnitt av House innan vi la oss. Dagen efter åkte jag hem och jag är så glad att jag kan känna mig nöjd med min tid där. Elva dagar var nog mer än vad jag hade vågat hoppas på. Nu saknar jag dem, fast det gör jag å andra sidan alltid mer eller mindre. Fast tacksamheten över att få komma dit och träffa dem flödar över så mycket så att jag inte alls är ledsen över att inte kunna vara där mer. Jag bad för mina föräldrar varje dag medan jag var i byn, och det tror jag hjälpte något otroligt. Jesus har ju sagt att vi ska be även för de som vi inte gillar och som har gjort oss illa. Och mormor bad att det skulle kännas okej att åka hem och att inga tårar och saknad skulle ta över, så jag gick på tåget med ett leende på läpparna. Det känns mer än okej att vara hemma i Stockholm igen. Det är trots allt här jag hör hemma nu, även om jag mer än gärna besöker mitt barndomshem också. Min by. Min älskade by. Jag hade förresten bestämt att jag skulle få skämma bort mig själv lite extra när jag kom hem, även om jag blivit mer än kungligt bortskämd i byn, så jag har beställt de fyra första Star Trek: Voyager-böckerna från amazon. Helena är i Tanzania just nu så jag tänkte att ifall jag behövde lite uppmuntran om det hade känts jobbigt att åka från byn och inte veta när jag kan åka tillbaka så skulle jag få det. Nu behövdes inte det, men böckerna ville jag ju ha ändå.
 

Idag har halva sommarlovet gått.

Jag räknade tidigare ut att idag är den dag när halva sommarlovet har gått och så skrev jag upp det i min kalender. Egentligen vet jag inte riktigt varför. Kanske för att kunna reflektera över hur fantastiskt det känns att det är precis lika långt kvar av ledigheten som det har gått hittills. För helt ärligt så känns det redan nu som att jag har varit ledig i en halv evighet och som att jag har hunnit njuta så mycket av sommaren. Men samtidigt känner jag mig inte riktigt redo för att gå tillbaka till skolan än, eller så är det kanske så att man inte känner det förrän det faktiskt är dags hur flummigt det än låter. Hur som helst så känner jag mig utvilad och glad. Jag känner tacksamhet för alla fina dagar som jag har haft, och framför allt känner jag tacksamhet för att jag har fått möjligheten att vara i byn. Jag ska skriva om det sen, och visa bilder. Bilder i massor. Men först ville jag bara få reflektera lite över det här. Lika lång tid kvar. Hur underbart är inte det. Kanske speciellt om man råkade få en helt ledig sommar. Jag får passa på att njuta av det nu för sen när jag börjar jobba blir nog inte semestern riktigt lika lång som drygt tio veckor.
 
Den första bilden jag visar av de jag tog i byn. Sommar i byn är speciellt. Sommar i byn är underbart.
 

Centralstationen i Stockholm.

Jag hängde med min kära kamera på centralstationen en dag förut. Centralstationen just här i Stockholm är en plats som jag har kommit fram till att jag nog gillar ganska mycket. Jag kommer ihåg när jag nästan gick vilse där bland allt det stora och alla människor, jag kommer ihåg när jag skulle flytta hit och kom till centralstationen och irrade omkring och jag kommer ihåg en tid när jag inte visste att det fanns en plats där som kallas spottkoppen. Det är den största tågstation som jag har varit på. SJ-automater i en lång rad, ett donken där du alltid är i sällskap av turister, människor med stora resväskor på väg någonstans och den där klockan med information om alla ankommande och avgående tåg. Det är något speciellt med den platsen precis där vid klockan och tåginformationen. Det var där min inspiration började den där dagen med kameran, och den behövde inte ens tvingas fram den här gången.
 
 

Top 10 för vecka 28 2014.

Collide fortsätter att ligga kvar på förstaplatsen, för femte veckan i sträck, och den aukustiska versionen har tagit sig upp till andraplatsen. Videon med Collide får bli en favorit i repris av Star Trek-videon. Älskar den videon. Två andra låtar med Howie Day har förresten också hamnat på listan nu.
 
Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Howie Day - Collide - Acoustic Version (+ 5)
 
3. Kutless - Even If (+ 5)
 
4. Mr. Probz - Waves - Robin Schulz Radio Edit
 
5. Howie Day - Perfect Time of Day
 
6. Kutless - If It Ends Today (+ 4)
 
7. Hillsong Chapel - Desert Song - Live
 
8. Owl City - Fireflies (- 5)
 
9. Howie Day - She Says - Chris Lord-Alge Long Mix
 
10. Avril Lavigne - Remember When (- 4)
 

Coffee. Black.

Det har säkert inte undgått någon som brukar läsa min blogg att jag fullkomligt älskar Star Trek: Voyager. Så därför känner jag att jag vill dela med mig av ett roligt videoklipp som finns på youtube. Det handlar om kapten Janeway och hennes relation till kaffe…
 
 

Don't let your history define your destiny.

Den här veckan har jag valt ut ett citat av Christine Caine som är en av pastorerna i Hillsong Church i Australien. Jag följer henne på facebook och det var där jag såg det. Så klockrent.
 
Veckans Citat: Don't let your history define your destiny.
 
Vi har alla en bakgrund. En historia. Vissa av oss har en historia som kanske inte är så vacker och som kanske till och med är smärtsam att berätta om. En historia som har format oss till en person som vi egentligen inte vill vara. En historia som håller oss tillbaka från vår fulla potential. Från allt som vi skulle kunna bli. Då behöver vi höra det här citatet. Då behöver vi höra att vår historia inte ska få definiera hur vår framtid kommer att se ut. Då behöver vi få höra att vi kan lära av den och sen gå vidare. Då behöver vi få höra att det finns nya möjligheter varje dag till förändring. Vissa av oss har å andra sidan en fantastisk historia att berätta och som vi bara är glada att berätta för andra om. En historia som kan inspirera andra människor. Då behöver vi kanske också höra det här citatet. Kanske är det så att vi vill något mer. Kanske står vi kvar och stampar och lever i den framgång som vår historia har att berätta istället för att leva i allt det nya som vi skulle kunna gå in i. Det finns många anledningar till att behöva höra det här. Jag vet att jag behöver höra det. Kanske behöver du också det…
 
 

Seriespel i wordfeud.

För ungefär två år sedan började jag spela wordfeud. Ett bra tag efter alla andra. Men det är väl som man brukar säga; bättre sent än aldrig. Lite av en slump ramlade jag någon gång efter detta in på en sida där man bland annat kan spela seriespel i wordfeud, och eftersom jag aldrig har tipsat er om det här så får det bli ännu en sak som är bättre sent än aldrig. En serie pågår i tre veckor och det är meningen att man under den tiden ska ha spelat elva matcher mot olika motståndare. Imorgon är det sista dagen i den pågående serien, så om det är någon som känner sig manad att haka på och testa detta så är nu ett perfekt tillfälle. Någon gång under söndagen kommer en ny serie att startas, så signa upp dig nu så kan du vara med.
 
Klicka på bilden för att komma till hemsidan.
 

Jesus bryr sig om och vill ta tid för varje människa.

Det var väldigt längesedan som jag la upp någon form av bibelundervisning här på bloggen. Över ett år sedan för att vara lite mer exakt. Men nu när jag har börjat studera Bibeln så känner jag en ny inspiration för detta. Jag går ut så mycket mer av att läsa Bibeln nu när jag går på djupet i texten och verkligen reflekterar mer över det jag läser, och då antar jag att det bara är naturligt att jag känner att jag får mer som jag vill dela med mig av och eventuellt även skriva om här.
 
Jag har nyligen gått igenom det femte kapitlet i Markusevangeliet och något som slog mig så starkt när jag läste det var att Jesus verkligen bryr sig om varje människa och vill ta tid för varje människa. Det var något som jag visste sedan tidigare, men jag fick se det i ett nytt ljus. En text som jag har läst flera gånger tidigare gav mig något nytt; något som jag inte riktigt hade sett innan. Det jag vill fokusera på i texten är sammanhangen till när Jesus satte den demonbesatte mannen fri och tog sig tid att prata med kvinnan som precis hade blivit helad. Det är så lätt att bara se förbi detta och bara fokusera på själva befriandet och helandet. Men det finns så mycket mer att få ut av texten än så…
 
 
Jesus satte sig i en båt och åkte över till andra sidan sjön, och när han väl kommer dit tillsammans med lärjungarna kommer en man plågad av onda andar springande fram emot honom. Jesus, eftersom han är som han är, sätter mannen fri. Men om vi ser till omständigheterna så ser vi att efter att mannen har blivit befriad från de onda andarna så ber folket Jesus att lämna deras område, vilket han respekterar. Så efter att precis ha kommit dit sätter han sig i båten igen och åker tillbaka över till den andra sidan av sjön. Jag skulle tro att Jesus visste att detta skulle hända redan från början, men ändå åkte han dit. För den här mannen. Jesus var inte någon som slösade med sin tid vilket säger oss att det var av stor vikt för honom att hjälpa den här mannen och ge av sin tid till honom. Det var en man som levde bland gravarna, som var så plågad av onda andar och hade varit det under en så lång tid så att alla hade gett upp om honom och som ingen ville ha att göra med längre. Och sen kom Jesus.
 
Kvinnan som plågades av blödningar, hade varit sjuk under en väldigt lång tid och inte hade kunnat få någon hjälp av läkare ville inte ta tid från Jesus. Hon befann sig mitt i en folkmassa kring Jesus. Det står att det var så många människor som pressade sig kring Jesus från alla sidor så att det var kvävande. Tänk dig en stor konsert eller kanske en signering där människor bara pressar på för att alla vill se så mycket som möjligt och komma så långt fram som möjligt. Ungefär så kan jag tänka mig att det var. Kvinnan var desperat efter att få bli frisk och hade hört ryktena om Jesus och vad han kunde göra, så hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder så skulle hon bli frisk. Hon pressade sig fram tillräckligt nära honom för att kunna göra just det, och hon kände sedan direkt hur blödningen upphörde. Hon var frisk! Hon gjorde sig dock inte till känna för Jesus på något sätt. Kanske ville hon inte störa honom eller vara till besvär. Men Jesus kände att kraft hade gått ut från honom och började genast fråga vem som hade rört vid honom, och kvinnan ger sig först då till känna och berättar vad som har hänt. Då tar Jesus sig tid för henne och ger henne sin frid och fortsatta helande. Detta trots att han faktiskt hade kunnat strunta i det och bara låta det vara. Han var trots allt på väg någonstans.
 
Jag vill att ni ska se detta. Det finns något att lära sig här om hur Jesus är och hur hans förhållande till oss är. Han älskar oss och han vill inget hellre än att ta tid för oss. Han vill hjälpa oss där vi behöver det och han vill att vi ska komma till honom och låta honom göra just det. Han vill umgås med oss. Spendera tid med oss. Vi är viktiga för honom. Vi är värdefulla i hans ögon. Tro aldrig något annat.
 

Top 10 för vecka 27 2014.

Collide ligger kvar på förstaplatsen även denna vecka, och den aukustiska versionen har också tagit sig in på listan så vi kör dubbelt med Collide nu. Man kan nog inte få för mycket av den här underbara låten. ♥ Och för att variera lite fortsätter jag ta olika videos med låten och den här veckan kör vi ett liveuppträdande.

Fetstil betyder att låten är ny på listan för den här veckan och ett plus eller minus efter låten visar hur många placeringar låten eventuellt har gått upp eller ner på listan.
 

 
 
1. Howie Day - Collide - Chris Lord-Alge Mix aka Radio Edit (+/- 0)
 
2. Hedegaard - Happy Home (+ 1)
 
3. Owl City - Fireflies (+ 6)
 
4. TobyMac - Forgiveness feat. Lecrae (+/- 0)
 
5. Jason Derulo - Fight For You (+ 2)
 
6. Avril Lavigne - Remember When (- 4)
 
7. Howie Day - Collide - Acoustic Version
 
8. Kutless - Even If (+ 2)
 
9. TobyMac - Thankful for You (- 4)
 
10. Kutless - If It Ends Today
 

Juli 2014.

Det har hunnit bli juli och det innebär att det är dags för en ny månadsupdate. Jag njuter av sommaren och sommarlovet för fullt, och det här har jag haft för mig och planerar…
 
Detta hände i juni:
• I skolan hade jag en tenta i hälsofrämjande arbete som jag nu vet att jag blev godkänd på. En poäng från VG var jag till och med. Det var inte illa pinkat.
• I övrigt i skolan hann jag med ett seminarium och ett inlämnat grupparbete för att avsluta terminen, och två tredjedelar av utbildningen är nu avklarade.
• Ett tio och ett halvt veckor långt sommarlov tog sin början…
• Jag har träffat vänner, fikat, shoppat, tränat, vilat upp mig riktigt ordentligt och helt enkelt njutit av det lediga livet.
• Jag har även skrivit klart min bok som jag började på för snart tre år sen.
 
Månadens kattbild är en några år gammal bild på min katt Tindrah när hon väntade kattungar.
 
Detta händer i juli:
Sommarlovet fortsätter och det tänkte jag njuta av på många olika sätt. Har inte så mycket spikat och klart än, men vi får väl se vad jag har att berätta vid nästa månadsupdate.
Den 28:e juli fyller jag 26 år, så det ska väl firas. På något sätt.
 


RSS 2.0