…utan jag har verkligen känt mig mer eller mindre deprimerad…

Så nu sitter jag här igen. Jag sitter här och jag önskar att jag kunde säga att den här veckan blev bättre och att jag har mått känslomässigt bättre. Att jag liksom tog mig ur den där pissiga depressionskänslan och fick en helt fantastisk vecka trots att jag har varit sjukskriven. Men det är ju lätt att vara efterklok nu. Eller, det handlar väl inte egentligen om att vara efterklok. Det är liksom inte så att jag tog ett dåligt beslut eller valde att vara allmänt tjurig, utan jag har verkligen känt mig mer eller mindre deprimerad. Jag har mått riktigt dåligt och saker har bara gått utför. Inte alla saker, men ganska många saker. Jag har varken orkat eller velat göra något av det som jag hade kunnat göra trots sjukskrivningen och trots att jag inte ska ut i det fria med en luftburen smitta. Men det är också okej att inte orka eller vilja göra något. Att inte skriva tidsinställda inlägg med inspiration på löpande band, att inte se alla de där filmerna eller avsnitten av tv-serierna, att inte läsa tills ögonen går i kors och att inte låta glad och optimistisk hela tiden. Så ni behöver ju inte låta ögonen trilla ut ur ansiktet i ren chock om det nån dag framöver inte skulle dyka upp ett nytt inlägg trots mina ambitioner med tidsinställt och bra planering. Med all sannolikhet så betyder det liksom inte att jag har dött.
 
Bild från Unsplash.
 
Om sanningen ska komma fram i ljuset så har det varit så illa i veckan så att jag verkligen behövde få komma ut ur min egen misära lilla vattkoppsisolering, så jag är hemma hos Susanne och hennes familj nu och har varit här sen i torsdags. Och innan någon ringer smittskyddsinstitutet, vilket skulle vara väldigt överdrivet till att börja med, så åkte jag bil hit och alla här har redan haft vattkoppor vilket betyder noll smittrisk. Det kändes liksom som att allt bara höll på att falla samman, och jag hoppas så mycket som jag bara kan att det blir bättre när jag får komma tillbaka till min vanliga vardag igen, så Susanne var orolig för mig. Men nu har jag fått bli lite omhändertagen av den här galna och fantastiska familjen. Jag har blivit bjuden på mat, fått krama katter, se förskräckligt söta marsvin, se ett galet bra avsnitt av Beck (Vid vägs ände) vilket blev lite nostalgiskt då det är något som jag älskade när jag var yngre, suttit på en altan i solen och pratat med min "extramamma" som typ har adopterat mig litegrann, fallit för Frans vinnarlåt i mellon, druckit cola och fått i uppgift att ringa till min terapeut. Det tog emot att ringa kan jag säga. Men jag är så glad nu för att jag gjorde det. Jag tänker inte berätta något specifikt om det nu, förutom att jag bara vill få säga att jag har en fantastisk terapeut och att det är en sån otrolig fördel och privilegium att få ha en terapeut som delar min tro på Jesus.
 
Slutligen tänkte jag bara berätta att planen är att jag ska åka hem igen imorgon och om ingenting går helt till skogs så ska jag börja jobba som vanligt på måndagmorgon. Jag ska väl egentligen bara kolla igenom så att jag är säker på att jag är smittfri nu. På tisdag kommer det förresten upp ett inlägg med goda nyheter, så håll utkik efter det om ni är intresserade. Själv ska jag gå och lägga mig nu. Det går ju inte att fortsätta ha dygnet vänt åt det här hållet med jobb och allt sen, så ja… godnatt då!
 

Kommentarer
Postat av: Angelica

Usch!

2016-03-13 @ 12:05:12
URL: http://angelicasjoo.blogg.se

Att tänka på innan du kommenterar:
- Reklam för din blogg, tävlingar eller annat raderas och anmäls även som spam.
- Säg gärna vad du tycker, men tänker du vara elak raderas kommentaren. Tänk också på att jag kan se din IP-adress och kan polisanmäla om jag anser att det är tillräckligt allvarligt.
- Min blogg är inte ett chattforum, så om du bara vill snacka så är detta fel forum för det. Fråga efter min facebook istället.
- Om du ställer en fråga till mig kommer jag att svara i det här inlägget. Jag lovar dock inte att svara på frågor som inte är relevanta för inlägget.
- Jag brukar ta för vana att besöka de bloggar som har kommenterat mina inlägg och vad de handlar om, men observera att jag gör detta i mån av tid och att det i vissa fall kan dröja ett tag.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kommer du tillbaka hit?

Mail: (For my eyes only!)

Blogg:

Kommentar:

Trackback