Don't let the darkness get to you…

Idag delar jag med mig av några bilder med ett något mörkt tema som jag tog i slutet av förra året som ni inte har fått se tidigare. I hope you enjoy.
 
 

Det doftar underbart…

H har en sån där julblomma som doftar så fantastiskt gott och är så fin så att jag liksom bara kände hur det kom åtminstone en liten gnutta med fotoinspiration.
 
 

När löven ändrar färg…

Nu kommer del två av bilderna på höstlöven som jag tog nyligen. Det är mysigt med höst.
 
 

När löven faller av…

Jag var ute och tog lite bilder på höstlöv förra helgen och tänkte att jag skulle dela med mig av del ett (av två) av de bilderna nu.
 
 

Let the sun shine on all the flowers in the world…

Som utlovat så kommer nu de sista bilderna från det där fotopromenaden upp. Bättre sent än aldrig. Några av de här bilderna är också mina favoriter från den promenaden, och det är bilderna med de lila blommorna. ♥
 
 

And the straws were blowing in the wind…

Nu är det hög tid för del två av tre från den där fotopromenaden som jag tog för över två veckor sedan, och den sista delen kommer att dyka upp under nästa helg. Jag är så glad för all inspiration som flödade under den där promenaden. För stråna som blåste i vinden och solskenet som förgyllde trädens alla löv…
 
 

The sun is shining and so are you.

Nu kommer del ett av tre med bilder som jag fotade under en fotopromenad förra veckan. Jag tycker att det är så fint hur solen skiner genom löven. Jag var på en promenad på det här stället några dagar innan de här bilderna togs och önskade att jag hade haft med mig kameran. Jag som brukar säga att jag så gärna skulle vilja ha mer fotoinspiration. Så jag gick tillbaka dit en annan dag när solen sken vid ungefär samma tid så att solen skulle skina ner över löven från samma håll som gången innan, och det här blev resultatet…
 
 

Let the flowers breathe new life in to you.

Sommaren är underbar på så många sätt, och en av de många saker som gör sommaren så fantastisk är alla blommor som kommer till liv. Fotoinspiration som kommer till liv.
 
 

Death and life.

Ibland kan jag fascineras över kontrasten mellan död och liv som kan synas i naturen. Ett exempel på det är när gamla döda löv fortfarande kämpar sig kvar på träden samtidigt som nya knoppar fulla av liv börjar slå ut…
 

 

Söta vårblommor blev ett perfekt motiv precis inom räckhåll.

Förra veckan nämnde jag att jag ville ha fotoinspiration. Samma dag som det inlägget dök upp blev det faktiskt några bilder tagna, och de tänkte jag bjuda på nu. Helena hade plockat lite söta blommor och ställt fram på köksbordet och när jag såg de tänkte jag att jag skulle försöka få fram lite inspiration. Jag hade ju trots allt ett perfekt motiv precis inom räckhåll.
 
 
Ni får förresten jättegärna fortsätta skriva tips på hur jag kan få fotoinspirationen att flöda. Det behövs fortfarande, och jag skulle uppskatta det jättemycket.
 

När löven faller…

Nu börjar det verkligen kännas att hösten har kommit till Stockholm. De senaste dagarna har det varit regn och blåst, och löven faller. Majoriteten av löven som sitter kvar på träden är visserligen fortfarande gröna, men det kommer nog snabbt att förändras framöver. Nu är det bara att gilla varma mysiga tröjor, levande ljus och hemmakvällar under filten. Om man nu inte redan gör det. Jag måste erkänna att jag redan börjar vänja mig lite. Så här såg det ut på fönsterbrädan igår, förresten…
 
 

Sommarlovets sista dag och ett grattis till min mormor!

Idag är det sommarlovets sista dag, och jag måste få säga att jag tycker att det har varit ett bra sommarlov. Jag har fått all ledighet som man bara kan tänka sig och drömma om. Jag har till och med fått möjligheten att vara i byn i nästan två veckor. Jag tror att man kan säga ganska säkert att jag är nöjd med den här sommaren. Så jag tänkte att det passar bra att avsluta sommarlovet med en av alla bilder som har tagits under det. Ett av alla många sommarminnen. Minnet av kvällen när jag, mormor och morfar rastade både katter och kamera på vår lilla skogsväg. Det var då jag såg den här blomman stå ganska ensam vid en stor gran.
 
Den här bilden passar också bra som ett litet grattis till min fina mormor som fyller 69 år idag. Idag tänker jag lite extra på henne. På den mest fantastiska mormor som man kan tänka sig. Jag älskar dig, mormor!
 
 

Naturbilder från byn.

Några naturbilder blev det också när jag var i byn. Om det finns någon plats i världen där jag i princip aldrig har svårt att hitta fotoinspirationen så är det när jag är i byn. Naturen där är helt fantastisk. De här bilderna är från när jag, mormor och morfar tog en promenad och gick förbi en åker som är bara ett stenkast från huset.
 
 

Jag ska försöka gilla snön. Vi kan nog le mot varandra trots allt. :)

Nu har snön kommit även till Stockholm. Visserligen hade vi snö i typ två dagar i december, men nu verkar det som att den kommer att ligga kvar åtminstone lite längre. Det har blivit kallare och jag har sett att det ska vara minusgrader i minst en vecka framöver. Även om jag är en av dem som har njutit av att det inte har varit så kallt och som trivs bäst då det är plusgrader ute så har jag bestämt mig för att försöka gilla snön nu då den är här. Då den ser upp på mig från marken eller ner på mig från kvistarna på träden vill jag le istället för att surt blänga tillbaka på den. Om inte annat så är den i alla fall väldigt vacker, så igår fotade jag den och nu vill jag visa er en del av min fina vintervärld.
 
 

The moon behind the trees.

Introduktionsdagen på praktiken igår var informativ och rolig. Huvudet kändes lite fullt då jag gick därifrån. Men det var inte en lång dag, så jag var ändå inte alltför trött då jag kom hem vilket kändes skönt. Vi bytte aldrig om till sjukhuskläder och träffade inte några patienter, utan den biten börjar idag. Vi kommer att jobba i studentsalar och ha samma patienter så länge de är där. Så var det inte på den förra praktiken, men jag tycker att det verkar vara bra att ha så som student eftersom man då kan fokusera enbart på de patienterna. I den salen som vi har är det tre patienter som vi ska ta hand om. Det här känns kul. Jag tror att jag kommer att trivas på avdelningen.
 
 
Igår tog jag tag i det faktum att jag har varit så dålig på att ta nya bilder den senaste tiden. Så jag fotade vår vackra måne bakom ett träd. Den kanske jag får se ikväll då jag är på väg hem från sjukhuset, för det blir kvällspass för min del idag. Sen kommer jag nog att däcka i sängen, för det verkar lite som att tröttheten kommer så här dagen efter. För nu känner jag mig lite sliten, men sånt är livet. Det kommer ändå att bli en bra kväll. För det har jag bestämt mig för att det ska bli.
 

När träden blommar och våren spirar…

Det är fredag och efter en ganska slö vecka börjar jag känna mig piggare. Idag gick jag upp vid åtta och har redan hunnit handla och fixa lite. Det känns bra. Och som ni ser har det blivit lite fotoinspiration också. Älskar att kunna se träden blomma så vackert precis utanför fönstret. Om nån månad kan vi plocka körsbär från träden igen.
 
 
Jag vill förresten tillägna dessa blommor åt Tindrah som fyller sju år idag. Innan jag tar mig igenom en stunds vetenskaplig metodik-pluggande är planen att ringa till mormor och fråga om hon kan vidarebefordra en kram och några pussar till min söta kisse. Har jag tur får jag höra henne jama lite över telefonen också.
 

Drops of water…

Här kommer några av bilderna som jag tog i samband med picknicken igår. Bilderna med regndropparna.
 
 
Det känns skönt att den här dagen är över, måste jag erkänna. Inte för att det har varit en dålig dag. Däremot har det varit en fullspäckad dag och jag känner mig en aning sliten nu och behöver nästan påminna mig själv litegrann igen om det där med att ta det lugnt. Visserligen tog jag ett medvetet val idag att plugga hela dagen, med några pauser förstås, med målet att efter imorgon ha en ganska lugn vecka. Jag åker hem om några dagar och jag känner att jag inte vill spendera de sista dagarna här med att sitta med näsan i anatomiboken precis hela dagen utan kanske till och med ta en extra ledig dag. Så kanske var det värt det ändå. Trots att jag däckade i sängen helt slut efter middagen och vaknade med ett ryck då mormor ropade. Sen är det väl så också att jag nog borde ha lagt mig lite tidigare igår. Men imorgon är en ny dag med nya möjligheter.
 

Hösten. Den är kylig, men samtidigt vacker.

Fredag. Underbara fredag. Nu har jag tagit helg. Eller mer korrekt: Nu har jag sedan några timmar tillbaka lagt undan allt som har med plugget att göra och imorgon har jag vilodag. Inget plugg förrän på söndag. Jag ska njuta. Jag ska verkligen försöka att göra det till fullo, och jag tror att jag kommer att lyckas.
 
Idag var jag och mormor ute igen. I den där skogen som leder till Snabben, som det så roligt kallas. Vi gick ganska långt och det var så skönt att bara få komma ut och gå. Nästan befriande, på ett sätt. Hösten är kylig, men samtidigt vacker. Och med de orden lägger jag upp fyra av bilderna som jag tog då vi var ute igår.
 
 

When the trees turn golden…

Nu lägger jag upp tre av bilderna som jag tog igår från fönstret i mitt vardagsrum. Vackra gula höstlöv.
 
 

Bilder från då Helena var i byn för några veckor sen.

Jag skrev förut, för flera veckor sedan, att jag skulle lägga upp bilder som jag tog då Helena var här i byn och jag tog med kameran ut på vår promenad med Petrus. Det blev inte av. Men så tänkte jag nu att det är bättre sent än aldrig, som man brukar säga. Eller så här i tentatider kan man ju såklart också säga att det är bättre att bli klar tidig än att bli klar i sista minuten. Idag skrev jag klart bägge hemtentorna och det känns så skönt. Jag ska bara läsa igenom dem och kolla så att allt ser bra ut och förbereda en liten utvärderingsgrej till på fredag. Den här kommande veckan kommer att bli den lugnaste veckan sen utbildningen började den 20:e augusti. Och allt för att jag blev klar tidigt. Men nu tillbaka till bilderna från en lite mer varm och solig by än vad vi har nu…
 
 
Jag känner mig för övrigt lite kluven just nu. Det är väldigt sällan jag har hemlängtan då jag är i byn. Men jag har det nu. Litegrann. En del av mig njuter lantisliv här ute i min by. En annan del börjar längta efter pendeltåg, alla människor på T-centralen, SOS, Helena och hennes vita målarfärg och alla efterrätter och en del andra saker som Stockholm har att bjuda på. Och om sanningen ska fram så längtar jag efter Helenas massage just nu. Nackdelen av att bo med en utbildad massör är att man (och man får man absolut inte använda i en hemtenta för då kommer läraren att undra vem man är, haha!) inte uppskattar andras massage lika mycket längre. Jag är fett öm i en av axlarna och trots att mormor försökte massera så blev det inte bättre. Fördelen av att bo med en utbildad massör är att det blir bättre då hon masserar, även om det har hänt att det gör så ont så att jag nästan börjar gråta av smärta. Men hur som helst så vet jag inte när jag kommer tillbaka hit nästa gång. Det kan hända att det dröjer en månad, så jag funderar på att stanna nån dag till och åka hem lagom till husförsamlingen på onsdag.
 

Tidigare inlägg

RSS 2.0