Sleep in peace tonight. God is bigger than anything you will face tomorrow.

Den här bilden delade TobyMac på facebook förut, och jag fastnade för den så pass mycket så att jag vill dela den här med er. Detta vill jag påminna mig själv om ikväll när det är dags att krypa ner i sängen ännu en gång. Jag vill påminna mig själv om att jag kan sova i frid för att Gud, som har frälst mig genom Jesus som dog för mig på korset, är större än allt som jag kan komma att ställas inför imorgon. Gud är universums skapare. Han är den som kan allt och vet allt. Han är den som är svaret på alla våra problem. Han är den som älskar oss mer än vad någon annan någonsin kommer att älska oss. Han är allt vi behöver.
 
 

Christ is risen.

Detta är vad påsken egentligen handlar om. Just saying. :)
 
 

We don't mean to spoil the ending for you, but everything is going to be okay.

I slutet av förra veckan såg jag att TobyMac lagt upp detta på facebook, och jag fastnade för det direkt. De senaste veckorna har mitt liv känts tyngre än vanligt mycket oftare än vanligt och att då få se det här och se att allt kommer att bli okej kändes verkligen bra. Om vi läser i Bibeln så är det exakt samma budskap som finns där; allt kommer att bli okej. Det står redan skrivet vem segern tillhör. Gud vinner. Över allt det onda, över all sjukdom, över all ångest, över allt… Och jag tillhör Gud, jag har gett mitt liv till Jesus, vilket innebär att segern tillhör mig och att allt kommer att bli okej. Oavsett hur det kan verka eller kännas för tillfället.
 
Bild härifrån.
 

The resurrection of Jesus is good news!

Jag såg den här bilden på facebook förut och kände direkt att jag verkligen ville dela den här med er. Om ni gillar att följa kristna profiler så kan jag förresten tipsa om att följa Christine Caine då hon lägger upp väldigt mycket bra.
 
 
Nu kanske någon av er ställer frågan varför det är goda nyheter att Jesus skulle ha uppstått från dem döda. Vad vet jag, någon eller flera stycken eller de flesta av er kanske har hur många frågor som helst angående detta. I så fall vill jag mer än gärna berätta att Jesus är Gud som kom ner hit till jorden för att födas som en människa och rädda de av oss som vill ta emot det. Vi människor är inte perfekta och vi har alla gjort fel i livet. Vi har svikit Gud, vi har vid åtminstone något tillfälle inte trott på honom och vad han har sagt och vi har gjort det som Bibeln kallar för synd. Synd skiljer människan från Gud, men Jesus kom och tog vårt straff för alla våra fel. Han dog i vårt ställe och när han uppstod så vann han den ultimata segern över synd och död, och därför kan vi nu ha liv i honom. Har du frågor angående detta eller något annat som har med kristen tro att göra så släng iväg en kommentar till mig så ska jag försöka att inte svara så väldigt pinsamt sent, heh.
 

Årets bibelord: Med min Gud stormar jag murar.

I slutet av förra månaden såg jag att några av mina vänner hade fått ett bibelord för året via facebook. Allt man behövde göra var att klicka på en länk och sen skriva in sitt namn, so easy enough. Jag gjorde detta lite som en kul grej och tänkte att det skulle vara kul att se vilket bibelord jag fick, men när jag väl läste det så visade det sig vara något som jag verkligen behöver för just det här året. Det var dessutom något som jag antagligen aldrig skulle ha sett på samma sätt annars då just den här versen nog talar till mig mer på svenska än på engelska och jag i princip bara läser på engelska annars numera. Jag kan tillägga att det oftast är tvärtom; att jag föredrar engelskan. Så detta var ett undantag. Ett perfekt undantag.
 
Jag har så många murar i mitt liv som jag har byggt upp under en så väldigt lång tid. Det mesta handlar om försvarsmekanismer för att orka hantera allt som känns jobbigt och murar för att stänga andra ute då det känns för läskigt när människor kommer för nära. Detta är saker som har funnits hos mig så länge så att jag nu har jättesvårt för att släppa det. Mina murar, mina försvarsmekanismer som ska "skydda" mig, har blivit så stora så att jag inte ens kan se över dem längre och se hur det ser ut på andra sidan. Mina murar känns trygga att ha där, och de gånger när jag kommer för nära dem och kanske nästan är på väg att ta bort en av de där tegelstenarna som sitter så hårt så är det som om mitt undermedvetna skriker och framkallar ångest så att jag backar tillbaka. Tillbaka in i min trygga zon som kanske egentligen inte är mer än ett fängelse som begränsar mig. När jag är bakom mina murar så kan jag känna mig stark, jag har illusionen av en inre styrka, men så fort jag kommer för nära att börja bryta ner dem så känner jag mig så liten och svag så att jag bara vill krypa ihop till en liten boll och lägga mig ner. Men det här året vill jag ägna åt att storma alla dessa murar, sakta men säkert. Med min Gud stormar jag murar. Så med hjälp av Gud, och även en till person, så kanske detta faktiskt kan gå vägen. Jag måste bara se till så att jag inte "gör en Erica" och stänger ute även den här personen…
 
 

Abide är en böneapp…

Jag har berättat för er lite om YouVersion tidigare; bibelappen där man kan läsa Bibeln i olika översättningar, följa läsplaner och lite annat kul. Jag följde ganska nyligen två läsplaner som involverade att lyssna på en kort undervisning och bön, och det var då jag första gången hörde talas om Abide. Abide är en böneapp där du kan lyssna på böner utifrån bland annat olika ämnen. Det är precis som om någon ber för dig, vilket de gör, fast förinspelat. Jag tycker att det är en hur bra grej som helst så därför tänkte jag att jag skulle tipsa er om den här appen.
 
 
Någon som har hört talas om den tidigare? Någon som använder den redan? :)
 

Nothing you confess could make me love you less.

Jag såg den här bilden på facebook förut och delade den där, men så kom jag på att jag vill dela den här med er också. Bara för att Jesus älskar er. Oavsett vilka ni är och vad ni har gjort eller inte gjort.
 
 

"Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren…"

Jag har valt att inte fira julen något speciellt i år då jag precis som förra året känner att hela grejen med stora högtider blir lite för jobbig för mig. Men trots detta vill jag ändå säga god jul till er som firar och jag hoppas att ni får en mysig jul med mycket kärlek.
 
Glöm inte heller anledningen till varför julen firas; för ungefär 2000 år sedan föddes Jesus i den lilla staden Betlehem i Israel. Det var Gud själv som kom ner hit till jorden för att födas som en människa, för att vandra på den här jorden tillsammans med oss, undervisa oss om Guds vägar och slutligen dö för våra synder på ett kors för att ge oss en möjlighet till evigt liv om vi väljer att följa honom och ta emot förlåtelsen. Sen uppstod han igen och han är med oss idag. Alltid. Du kan ta del av hans kärlek här och nu. Idag. Om du vill göra det för första gången och inte riktigt vet hur så be en enkel bön och säg till Gud att du tror på honom, att du tror att Jesus dog för dig på korset och uppstod på tredje dagen, att du ber om förlåtelse för alla fel som du har gjort och att du nu vill leva för honom och ta emot hans kärlek och förlåtelse. Och har du några frågor så lämna en kommentar så försöker jag hjälpa dig så gott jag kan.
 
 
Luk 2:9-12
Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket rädda. Men ängeln sade: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."
 

Nu är det 12 år sen jag kände Guds närvaro och kärlek för första gången.

Idag är det en lite speciell dag för mig. Det är min andliga födelsedag. Den dag när jag började tro på Jesus för 12 år sedan. Den dag, eller okej kväll, när jag kom till Carolas julkonsert som ateist utan speciellt mycket hopp för framtiden. Det var jobbigt hemma och ångesten var en del av min vardag. Trots detta hade jag aldrig vänt mig till någon gud utan trodde verkligen att Gud inte fanns. Jag såg bara mörker. Men på den där julkonserten där Carola sjöng julsånger om Jesus rakt från hjärtat och läste något juligt bibelord så började jag känna Guds närvaro och kärlek. Jag hade aldrig känt något liknande tidigare. Det var så starkt. Så underbart.
 
 

Oavsett vad som händer så finns Gud där och han har kontroll över situationen.

I början av den här veckan började jag känna mig stressad. Det var liksom så många tankar som snurrade runt i huvudet på samma gång. För många tankar. Jag visste att jag behövde lugna ner mig och få stopp på hela stress-känslan, så jag tog långa djupa andetag och försökte rensa huvudet som är en av mina copingstrategier när det liksom blir för mycket. Men det jag egentligen vill gå in på nu är det som hände sen. Jag låg i sängen och bad och lyssnade på jojk med Jon Henrik Fjällgren. Jag känner att jag kommer lite närmare Gud igen. Hur som helst så började jag se saker. Eller inte se saker som man vanligen ser dem, utan det var som att jag såg de som i en dröm fast jag var vaken. Det är lite svårt att förklara. Jag såg jättevacker natur, blommor, havet som att jag var på det och fåglar. Och så påminde Gud mig om ett bibelord, Matt 6:25-34, där Jesus säger att vi inte ska oroa oss över våra liv. Han tar upp att vi med oro inte kan lägga till en enda timme till våra liv, att Gud tar hand om fåglarna och att de inte behöver så och skörda för att ha mat, att blommorna inte behöver väva och spinna för att vara klädda så vackert som de är och att vi är mer värda än fåglarna och att om Gud klär gräset som bara finns för en tid så ska han också ta hand om oss. Allt vi behöver göra är att söka honom och sätta honom först. Han tar hand om resten. Jesus säger att vi inte ska oroa oss för morgondagen. "Drömbilderna" som jag såg gav mig en känsla av frihet och att allt det som jag låter sätta fart på mina tankar inte är så stort egentligen, och så påminde det mig om det här stycket i Bibeln. Jag letade upp det nästa morgon och läste det, och nu har jag också lagt en liten lapp på det stället i Bibeln.
 
 
Jag tänker att det är speciellt viktigt för mig nu att verkligen ta en dag i taget. Dag för dag. Det är viktigt att jag kommer ihåg att Gud, som har skapat allt, har allt i sin hand och att han kan ta hand om mig. Oavsett vad som händer så finns han där och han har kontroll över situationen. Oavsett vad som händer med praktiken som börjar snart och oavsett hur det blir med andra saker som kan ha en förmåga att ta över mina tankar. Gud är större än allt det. I honom kan jag vara trygg. I honom kan jag hitta styrka.
 

Där står du. Ensam med ditt beslut. Vad gör du?

Jag kommer ihåg när jag växte upp och hur jag efter att ha börjat ta avstånd mer och mer från min barnatro på Gud blev ateist. Det var aldrig något aktivt beslut från min sida, utan det var mer att det "bara blev så". Jag trodde helt enkelt inte längre på någon typ av högre makt som man skulle kunna kalla för Gud. Fram till den där kvällen där allt förändrades. Fram till den där kvällen där jag insåg att allt som jag tidigare trott mig veta egentligen inte stämde. Fram till den där kvällen där Gud fick mitt hjärta. Jag tänker inte gå in på det så mycket mer ingående här nu, då det inte är min historia och mina upplevelser som det här inlägget är tänkt att handla om. Vill du läsa lite mer om det så är du mer än välkommen att klicka här. Men läs gärna klart det här inlägget först, för jag har något viktigt att säga…
 
Vi är alla omgivna av andra människor som på olika sätt kan komma att påverka våra liv. Vi tar beslut om olika saker varje dag. Jag läste någonstans i förbifarten förra veckan att om man räknar med även små i princip omedvetna beslut så tar en människa tusentals beslut varje dag. Ibland går vi vår egen väg, ibland har vi lyssnat på någon annan och ibland "bara blir det som det blir". Det finns ett beslut, ett beslut som jag och många med mig skulle säga är det viktigaste beslutet som du har tagit eller kommer att ta i hela ditt liv, och det är beslutet om du vill följa Jesus eller inte. Du kanske har människor omkring dig som säger att Gud inte finns, eller att Gud finns i allt och alla, eller att han finns och att vi alla kommer till himlen en dag oavsett vad vi gör här och nu, eller att Gud är något privat som vi inte ska prata så öppet om eller så kanske du får höra att vi alla tror olika men också att vi alla har vår egen sanning. Som att Guds existens skulle förändras och anpassa sig efter vad olika människor tror och tänker om honom. Eller så kanske du nästan aldrig hör någon ens nämna ett ord om Gud. Vad vet jag.
 
(Bild från Unsplash.)
 
Och mitt i allt detta står du. En unik och värdefull människa som ska ta alla de här besluten om allting hela tiden. Varje dag. År ut och år in. Så vad tänker du göra nu när du har läst detta? Tänker du låta saker och ting liksom bara spela ut sig så som de gör och låta "det bli som det blir" utan att ta ett aktivt beslut, tänker du lyssna på alla människor omkring dig eller tänker du gå din egen väg och välja helt själv?
 
Beslutet om att följa Jesus eller inte är helt och hållet upp till dig. Jag är inte ute efter att försöka bestämma något åt dig eller säga att du nu minsann ska lyssna på mig som ännu en i mängden av alla röster. Däremot vill jag uppmana dig till att ta ett aktivt beslut, ett informerat beslut och ett beslut som du är villig att stå för in i evigheten. För oavsett vad du väljer så kommer det att få konsekvenser. Jag tror på Jesus, och på Bibeln. Det är ett aktivt och informerat beslut som jag är villig att stå för och ta konsekvenserna för. Jag tror på att Jesus kom till världen som Gud i en människokropp för att rädda oss. Det finns rätt och det finns fel, och på bibelspråk kallas fel för synd. Bibeln säger att vi alla har syndat. Ingen av oss är perfekt. En människa som har syndat behöver förlåtelse för att kunna komma till Gud, och den förlåtelsen finns i Jesus som tog på sig all vår synd och dog på ett kors för oss för att han älskar oss. Genom honom är vägen till Gud öppen. Utan honom är den stängd och det finns inga undantag. Det går inte att smita in i himlen bakvägen eller genom en liten sidodörr.
 
Så vad väljer du? Är du villig att ge Jesus en chans och se vad som händer? Vad har du att förlora på det? Vad tänker du göra? För där står du. Mitt i mängden. Ensam med ditt beslut. Ingen annan kan välja detta åt dig. Så vad gör du?
 

That's my King!!!

 

Boktips: A Tale of Three Kings, av Gene Edwards.

Nu har det blivit dags för ytterligare ett boktips. Den här gången tänkte jag berätta lite om A Tale of Three Kings av Gene Edwards. Det är en bok som hela klassen läste tillsammans när jag gick i ledarskolan i kyrkan för några år sedan. Jag bestämde mig ganska nyligen för att läsa den igen. Det är en helt fantastisk bok.
 
Boken handlar kort sagt om tre kungar i Israel på Bibelns tid. Saul, David och Absalom. Främst handlar den om David och hans inställning till ledarskapet hos de andra kungarna. Saul var den kung som regerade innan honom. Den kung som var hård, som hotade honom till livet när han var i hans tjänst och som han en dag tvingades att fly från. Absalom var Davids son som inte var nöjd med hur saker var och som därför samlade ihop några fler och gjorde uppror mot David under den tid när han var kung. Boken handlar om ledarskap. Om hur man ska ställa sig till ledarskap och hur man egentligen kan veta om en ledare är från Gud eller inte. Om man nu kan veta det, det vill säga…
 
Den här boken är bra på så många olika sätt. Det är en historia som kommer att beröra dig på djupet. Den är skriven på ett enkelt sätt, även om jag samtidigt kan uppleva att några engelska ord är lite svåra (och nej, jag har tyvärr ingen koll på om boken är översatt till svenska). Den är skriven på ett vackert och inspirerande sätt. Jag skulle skulle nog säga att det finns något poetiskt över det. Det är en bok som får dig att tänka till och söka efter vad som finns i ditt eget hjärta. Jag rekommenderar den verkligen. Dock skulle jag nog säga att det är bra att veta att den är riktad till kristna och att det antagligen är lättare att förstå den fullt ut om du vet historien bakom Saul, David och Absalom sedan tidigare.
 
 

Boktips: Driven by Eternity, av John Bevere.

Jag läste nyligen ut boken Driven by Eternity av John Bevere. Den är skriven år 2006 och jag har tänkt ett bra tag att jag ska läsa den, men det har inte blivit av förrän nu. Men bättre sent än aldrig.
 
Boken handlar kort sagt om evigheten och vad Bibeln har att säga om det. I Bibeln står det att Gud har lagt evigheten i våra hjärtan, och visst kan de flesta av oss erkänna att det är något speciellt med evigheten som får oss att tänka och drömma lite extra samtidigt som det på ett sätt är ett begrepp som är så stort så att det blir svårt för oss att greppa det helt. I den här boken tar John Bevere först upp vad evigheten är och vi får sedan lära oss hur vi kan leva ett liv med fokus på evigheten. Våra liv här på jorden är trots allt bara en droppe i havet jämfört med vad som kommer sedan, och då kan det också vara värt att veta hur vi ska leva nu för att få ut så mycket som möjligt av allt som vi kan få i evigheten. För att lättare få oss att förstå detta berättar John Bevere, precis som Jesus ofta gjorde, en liknelse som tar upp först livet på jorden och sedan domen inför Gud. Vi får lära oss om både himlen och helvetet mer ingående, och både domen av otroende och troende tas upp. För ja, de troende kristna kommer också att dömas om än inte riktigt på samma sätt. De otroende döms för hur de har levt sina liv och får sedan ta straffet för sin synd som innebär en evighet i helvetet medan de troende som har fått sina synder förlåtna i Jesus och är klara för himlen även de får stå till svars för hur de har valt att leva sina liv. Har de följt Guds kallelse för sina liv!? Har de prioriterat Gud och hans vilja eller levt mer åt det själviska hållet!? Deras frälsning i Jesus kommer inte att ifrågasättas, men däremot kommer det att avgöras om de har gjort vad de skulle och kommer att få ta del av olika belöningar som det står om i Bibeln. Men John Bevere förklarar det här så mycket bättre än vad jag gör, så ni får läsa boken om ni vill veta mer. Den är väldigt bra, så jag rekommenderar den verkligen. Man lär sig så väldigt mycket. Om du vill kan du köpa den här för halva priset.
 
 

Boktips: You can begin again, av Joyce Meyer.

För några dagar sedan läste jag ut en bok som jag tycker var väldigt bra. Den heter You can begin again och är skriven av Joyce Meyer. Hon är en kristen bibellärare som driver en egen organisation, Joyce Meyer Ministries, med målet att nå ut med budskapet om Jesus till världen och även undervisa kristna utifrån Bibeln. För att nå sitt mål håller hon bland annat konferenser runt om i världen, har sina egna tv- och radioprogram samt skriver böcker. På hennes hemsida kan du läsa mer om vad hon pysslar med och även se hennes egna tv-program Enjoying Everyday Life online helt gratis.
 
Den här boken är en av hennes senaste böcker och den kom ut i april i år. Den handlar kort sagt om att vi alla kan få en nystart i livet. Oavsett vem vi är, var vi är och vad vi har gått igenom så är det aldrig försent att börja om. Joyce tar upp att detta är ett av Bibelns huvudbudskap och ger flera exempel från Bibeln på människor som har fått en nystart på något sätt. Förutom bibliska exempel får vi även läsa kortare inspirerande historier om människor från vår egen tid som har fått en nystart i livet. Och förutom exempel får vi även veta hur vi praktiskt ska gå till väga för att kunna börja om på nytt.
 
Det är en bok som har inspirerat mig massor. Jag har alltid gillat själva konceptet med att få en ny början, ända sen jag var liten har det varit något som lockat mig. Delvis för att jag hade en väldigt jobbig uppväxt så var tanken på att få börja om helt fantastisk för mig, men på många sätt också ouppnåelig. Sedan den tiden har jag fått många nystarter inom flera olika områden och jag vet att det alltid finns en ny början hos Jesus. Den här boken tar upp just det på ett så bra och enkelt sätt, och den finns mycket att lära sig. En fantastisk bok, helt enkelt.
 
Om du är intresserad av att köpa den här boken kan du göra det här.
 

Det är roligt att studera Bibeln.

Som jag redan har berättat fick jag hem ett paket förra veckan som innehöll bland annat en studiebibel på engelska. Jag blev inspirerad att börja studera Bibeln, och inte bara läsa den, i mars när Joyce Meyer hade en kampanj som handlade om just detta. Kampanjen gick ut på att studera Bibeln i (minst) 30 minuter per dag i 30 dagar. Det sägs att om man gör något i 30 dagar så hinner det bli en vana. Jag bestämde mig då för att jag skulle köpa en studiebibel på engelska med The Amplified Version som översättning och anta utmaningen i efterhand när jag hade gjort det. Tidigare var jag ganska skeptisk mot den översättningen eftersom den kändes jobbig att läsa, men efter att ha kollat på Joyce Meyer's tv-program där hon i princip alltid citerar från den fastnade jag för den och nu tycker jag att den är jättebra. Jag började med utmaningen igår och hittills skulle jag säga att det är en väldigt bra översättning speciellt om man vill gå lite mer på djupet. Om man vill studera.
 
Exempel på hur den skiljer sig från till exempel NIV som är en annan engelsk översättning som jag har och som också är väldigt bra och enkel att läsa:
- NIV: And so John the Baptist appeared in the wilderness, preaching a baptism of repentance for the forgiveness of sins. (Mark 1:4)
- The Amplified Version: John the Baptist appeared in the wilderness (desert), preaching a baptism [obligating] repentance (a change of one's mind for the better, heartily amending one's ways, with abhorrence of his past sins) in order to obtain forgiveness of and release from sins. (Mark 1:4)
 
 
Det finns olika sätt att läsa Bibeln på. Vissa bestämmer sig för att läsa den på ett år och läser då ett visst antal kapitel per dag, vilket jag har gjort förut ett flertal gånger. Vissa läser olika mycket varje dag, vilket jag också har gjort. Vissa är bra på att läsa i sin egen takt och ta in det de läser och fundera över det och vissa känner sig stressade över att hinna läsa en viss mängd kapitel och kommer inte ihåg mycket av vad de har läst efteråt. Jag har gjort båda delarna, och jag minns med fasa hur jag under vissa perioder visserligen läste flera kapitel i Bibeln varje dag men inte kom ihåg speciellt mycket när jag la undan Bibeln. Kanske är det delvis därför som jag tycker att det är så kul att studera nu. Det blir en sån kontrast. Det får ta den tid det tar, helt enkelt. Jag läser långsamt och ibland samma vers flera gånger, funderar över vad som står, slår upp vissa engelska ord och tar anteckningar. Jag skriver ner vad jag tänker, lär mig, ser på ett nytt sätt och frågor som eventuellt kommer upp. Jag känner att jag får ut så mycket mer av Bibeln nu. Jag tänker mer på vad jag har läst och reflekterar över det när jag har lagt undan Bibeln än vad jag gjorde tidigare. Det är roligt att studera Bibeln.
 

Fallet Jesus.

Igår när jag dröjde mig kvar i sängen på morgonen läste jag ut en bok som jag hade lånat av Helena; Fallet Jesus. Den är skriven av Lee Strobel som länge har arbetat som journalist, och som när hans fru blir en kristen bestämmer sig för att gå till botten med hela Jesus-historien. Han ställer frågor som om det går att lita på ögonvittnenas berättelser om Jesus, om man kan vara säker på att inte det vi läser om Jesus i Bibeln har förändrats med tiden, om det finns information om Jesus utanför Bibeln, om Jesus var galen som påstod sig vara Guds son och andra liknande frågor. Boken baseras på en undersökning som han gör under nästan två års tid där han intervjuar ledande forskare och ställer kristendomen på prov. Som ateist går han systematiskt igenom bevisen som i en rättegång och kommer fram till något som för alltid kommer att förvandla hans liv…
 
Jag tycker att den här boken var riktigt bra. Det är en bok som, om du redan tror på Jesus, kommer att stärka din tro och som kommer att ge dig inte bara mer kunskap utan också bra svar till människor som inte tror och som har frågor. Och om du inte tror på Jesus så är det här en bok som kommer att kunna svara på många av de frågor som du kanske ställer när det gäller Jesus. Läs den!
 
 

Glad påsk!

Jag har märkt hur påskhälsningarna ploppar upp lite här och där i olika bloggar. Många gånger med en söt bild på ett färgglatt ägg eller en gullig kyckling. Folk skriver om påskgodis, om att vara ledig tillsammans med familjen och någon nämnde till och med blåkulla. Jag gick själv loss riktigt ordentligt i affären för några dagar sen och köpte nästan ett kilo lösgodis. Så mycket så att jag fortfarande undrar om det någonsin kommer att bli slut. På väggen sitter ett gulligt äggformat kort med kycklingar som mormor och morfar skickade, och jag som inte brukar äta så mycket ägg har redan ätit mer än ett. Men det slog mig när jag började tänka på att så många påskhälsningar inte ens har ett uns av Jesus i sig att det faktiskt gjorde mig lite ledsen. Ja, kycklingar är söta och godis är gott. För att inte tala om hur skönt det är med lite helgdagar. Men vi firar inte påsk för att små feta påskkärringar åker kvast till blåkulla eller för att vi ska måla ägg i världens alla färger. Inte heller firar vi påsk för att påskharen kommer eller ens för barnens skull. Vi firar påsk för att Jesus dog för våra synder. För att han blev piskad med piskor som säkert varken du eller jag tycker borde ha fått finnas. Piskor med vassa och hårda saker längst ut för att göra så mycket skada som möjligt på kroppen. Vi firar påsk för att Jesus blev uppspikad på ett kors och led mer än vi kan ana. Jag skulle kunna skriva mer utförligt vad som hände i hans kropp och hur han fick kämpa för varje andetag och tillslut praktiskt taget kvävdes av en respiratorisk acidos. Men jag lägger sjuksköterskesnacket åt sidan just nu. Istället vill jag bara berätta att vi firar påsk på grund av det Jesus gjorde för oss. För dig. Jag vill säga att framför allt firar vi påsk för att han uppstod och övervann synd och död. För utan uppståndelsen skulle vi inte ha mycket att hurra för. Vi firar påsk för att han offrade sig själv i vårt ställe. Du får självklart tro på precis vad du vill, äta ditt godis utan en tanke på vad påsken egentligen handlar om och tänka på fluffiga små kycklingar som får dig att le. Men jag vill be dig om en sak. Bara en enda sak. Jag vill be dig som läser det här om att, åtminstone för en kort stund, tänka på vad det skulle kunna innebära för dig om det jag har skrivit om här verkligen hände. Om han verkligen dog på ett kors och uppstod igen. För dina synder. För att erbjuda dig liv.
 
 
Och sen vill jag såklart också önska er en glad påsk! Dock med en lite annorlunda bild. En bild som du inte kommer att hitta på så många andra bloggar. En bild som jag skulle säga också är en påskbild minst lika mycket som alla hundratals bilder på ägg och kycklingar. Eller jag tar tillbaka det där. En bild som är en påskbild mer än allt det där andra. Och har du några frågor om Jesus och om ett liv med honom så är du välkommen att skriva i kommentarsfältet.
 

Idag är det tio år sen jag blev kristen!

Livet fortsätter att vara riktigt intensivt under en liten period till och snart ska jag iväg till sjukhuset för ännu ett pass på praktiken. Jag har kul där och ska skriva lite mer om praktiken nån dag snart. Jag lovar. Inte nu dock. För nu tar jag en kort paus i hemtentaskrivandet för att lyfta fram att idag är en väldigt speciell dag för mig. Den 13:e december har de senaste tio åren varit min andliga födelsedag. Kvällen den 13:e december 2003, för tio år sen, blev jag kristen.
 
 
Livet med Jesus har förändrat mitt liv på så många sätt och då jag ser tillbaka på de senaste tio åren är jag så väldigt tacksam för allt som Gud har gjort i mitt liv. Han har helat mig, upprättat mig, gett mig styrka på så många olika sätt och gett mig en frid som jag innan inte visste fanns.
 

Power Thoughts Devotional med Joyce Meyer.

För drygt en månad sen såg jag att Joyce Meyer har gett ut en ny bok. En sån med devotionals där man läser en varje dag i ett år. Temat på den nya är Power Thoughts. Efter att ha sett undervisning om just power thoughts i hennes tv-program som man kan se på hemsidan kände jag direkt att det här var en bok som jag ville ha. Det handlar helt enkelt om att få ett bibelord, en kort undervisning och sen en power thought varje dag. Man lär sig att tänka rätt och inte vara negativ. En power thought är något som man tänker medvetet, gärna talar ut högt och som man låter bli en del av en själv och hur man tänker. Några power thoughts som togs upp i avsnitten jag såg som handlade om det här är:
 
- I can do whatever I need to do in life through Christ who strengthens me.
- I trust God completly. There is no need to worry.
- I will not live in fear.
 
 
Om du också vill läsa den här boken under nästa år kan du beställa den här. Så vitt jag vet finns den bara på engelska än så länge och bor du i Sverige skickas den från England. Det är gratis frakt och för mig tog det bara en vecka innan den kom fram. Så om du beställer den nu så hinner du definitivt få den innan det nya året börjar.
 

Tidigare inlägg

RSS 2.0